Scholz-Putin-pakten köper ett nytt krig

Så vad tycker ni om den nya Molotov-Ribbentrop-pakten? 

Den kom ju lägligt, samtidigt som den belarusiska aktivisten Vladislav Bokhan fick ryska lärare att vika foliehattar mot ”natostrålning” och ta patriotiska selfisar med dem på. Mot idiotin kämpar man förgäves. 

Utan kännedom om eventuella hemliga tilläggsprotokoll verkar den här pakten sämre förhandlad från tyskarnas sida. I den förra pakten fick Tyskland åtminstone västra Polen och Litauen, men i Putin-Scholz-pakten verkar de inte få någonting, annat än lite mindre gnäll från det gamla östtyska kommunistpartiet under Sahra Wagenknecht och rysskramarna i AfD. Scholz närmar sig Ryssland med Chamberlains vekhet, snarare än Ribbentrops cyniska slughet. 

Att Scholz antagligen satsar på rätt häst för stunden, nu när Trump bestämt sig för att vara en loser, är en annan sak. I praktiken är Ukraina prisgivet och det enda som kvarstår att avgöra är hur högt priset blir för en tillfällig fred. För att freden bara blir tillfällig kan vi vara alldeles säkra på. Ryssland har inte skrupler vad gäller att slakta hundratusentals egna medborgare och bomba civila. Lönar det sig gör de det igen. Frågan är bara om det blir i det som blir kvar av Ukraina, i någon angränsande stat, eller kanske i Baltikum. 

Lika säkert är att Ryssland till sist kommer att förlora, av skäl jag snart ska återkomma till. Allt som skett är att vi skjutit upp den ryska förlusten och gjort den betydligt mer kostsam för alla inblandade. För att slippa kriga har Scholz och Trump köpt oss ett större krig lite längre fram. 

Men för tillfället kommer det att vara ”realisternas” tid. De kommer att hävda att de aldrig riktigt trodde på något annat än en förhandlingslösning med ryssarna som den starka parten. Att det egentligen bara var en tidsfråga. 

Och de har förstås rätt, givet att västvärlden konstant gjort för lite för sent. Bidens beslut att till sist låta Ukraina använda de långdistansvapen de har är bara det sista patetiska exemplet. Nu, när tiden ändå är utmätt för Ukraina, gör det ingen större skillnad. Det handlar mer om Bidens dåliga samvete. 

Det ”realisterna” inte låtsas om – förutom att ett handslag med ett chauvinistiskt Ryssland på krigsfot är värdelöst – är att det inte hade behövt vara så. Ryssland är ett folkrikt land, någonstans mellan Bangladesh och Mexiko, men i allt annat är det skräp. Den ryska ekonomin är hälften så stor som den kaliforniska och knappt åtta procent av EU:s. När den ryska försvarsbudgeten nu når nya höjder på 1 500 miljarder kronor, är den ändå nästan 500 miljarder mindre än EU:s blygsamma budget och mer än 1 000 miljarder mindre än EU-ländernas samlade försvarsbudgetar. 

Den ryska ekonomin står dessutom på lerfötter. Den bygger nästan helt på olja och gas. Den domineras av kriminella oligarker. Den saknar innovationskraft och är i alla någorlunda avancerade delar helt i händerna på högteknologisk import. Den saknar stabilitet och förutsägbarhet. Att företa sig något i Ryssland är så riskfyllt att de flesta låter bli. Att styra Ryssland kräver en paranoid grymhet, som till sist kostar mer än den smakar. 

Ryssland är, kort sagt, en riktig förlorarstat. Det enda skälet att det ännu inte blivit tydligt för alla är att västvärlden backat undan för förloraren. Nu kan förloraren inbilla sig att den är en vinnare och agera därefter. 

Det kommer att sluta med att vi handfast måste demonstrera för Ryssland att den skitstat de sitter på inte kan dominera västvärlden. Det mest sannolika är att även USA, med eller utan Trump, kommer att kliva in när det verkligen gäller, för det är så USA brukar fungera.  

Men tack vare Scholz och hans gelikar blev det just betydligt dyrare och betydligt farligare. 

***

Läs även: Turbulensen i tysk politik fortsätter

Läs även: Hur lång är Peter Wolodarski?