Schulmans Trump-ångest är ingen riksangelägenhet
USA-korrespondenten Malin Ekman har rätt om svensk mediebevakning.
Toppbild: TT
Det amerikanska valet är avgjort och återigen ställs frågan om den svenska mediebevakningen har varit bra. Förstod vi den amerikanska opinionen? DN:s Johan Croneman kritiserar svenska medier för att inte ha ”lyckats förklara det mest elementära eller ens närmat sig frågorna kring Trumps väljare”. Noll djup om varför rostbältet reagerar mot det stora elitpartiet. I stället serveras ”Donald Trump är dålig, Kamala Harris är bra”, påpekar Croneman.
Det är inte svårt att hålla med. Ibland blir det lite väl platt. Som när Cronemans tidning på nyhetsplats nyligen skrev att JD Vance kommer från ”hederskultur” och nu ”omfamnar den”. I artikeln kunde man samtidigt läsa att ”mamman hade snortat heroin, avverkat femton pojkvänner, JD fick stryk hemma”. Det var en konstig devalvering av begreppet hederskultur, påpekade jag på X. I en hederskultur hade en mamma knappast fått avverka pojkvän efter pojkvän.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Nu klagar DN:s Martin Gelin på en intervju med Malin Ekman, tidigare USA-korre för Svenska Dagbladet och numera det för Handelsbankens mediesatsning EFN, i den svenska branschtidningen Journalisten. Gelin menar att Journalisten publicerat Ekmans lögn ”oemotsagd”. Ekman hävdade tydligen att Trump ”inte ljuger mer än andra” politiker. Gelin får mer än gärna argumentera emot Ekmans påstående, vilket han också gör. Men sedan när har vi börjat vänta oss att tidningar ”rättar” intervjuoffer som påstår det ena och andra? Det är, som Journalistens redaktör Axel Andén påtalar, Ekman som får stå för det hon säger.
Klämmer skon för att en svensk USA-korrespondent ger andra vinklar än vad de flesta andra gör? Läser man Malin Ekmans bok Skymning över Amerika (Volante, 2023) förstår man att hon inte är särskilt förtjust i identitetspolitik, woke och censur. Men hon nämner även censur från republikanskt håll, som hatbrotten mot asiater i samband med pandemin och att Trump populariserade öknamnet ”Kung Flu”. Framför allt verkar hon genuint nyfiken på vad det är som får konservativa väljare att lockas av Trump: ”Han låter dem vara som de är utan att skämmas”. Längtan efter lag och ordning i amerikanska städer, i spåren av Black lives matter-aktivismen, är en annan förklaring.
Det är betydligt mer intressant läsning än exempelvis Alex Schulman, som nyligen i en text – rekord i navelskåderi? – skrev att han inte vet hur han ska ”klara av” en Trumpseger. DN-krönikören beskrev åren med Trump som president som en mardröm, att han ”minns att jag vaknade med ångest varje morgon”. Frågan är hur man ska hantera allt detta en andra gång, skrev Schulman vidare. "Jag vet inte, jag fattar inte hur det ska gå till att genomleva den här mardrömmen i fyra år till."
Tidningskollegan Johan Croneman, som kritiserade den platta USA-bevakningen, behövde inte nämnda några namn.
***