Skräckfartyget Ruby skapar ångest i Östersjön
Nu ser det ut som om vi måste förbereda oss på ytterligare en maritim risk.
Toppbild: TT
Vart är hon på väg, det Malta-flaggade skeppet Ruby som sedan avresan från Ryssland har irrat runt i nordiska vatten med ammoniumnitrat i lasten? Hon är skadad och behöver lagas, och säger sig vilja lägga till i litauiska Klaipeda, men där vill man undvika förödelse av det slag som drabbade Beirut när ammoniumnitrat exploderade för fyra år sedan. Det explosiva lastfartyget kan komma att lägga till i Sverige, för länder har skyldighet att hjälpa skepp i nöd. Men farlig är hon, och just därför skulle det inte vara någon överraskning om Ryssland skickar fler sådana fartyg till våra vatten.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Den 25 augusti befann sig Ruby utanför Nordnorge. Hon hade kommit från Kaldalaksja hamn på Kola-halvön med sin last på 20 000 ton ammoniumnitrat. Hon hade dock skadats i en storm på vägen och norska myndigheter tillät fartyget att lägga till i Tromsö hamn så att hon kunde reparareras.
När norska experter inspekterade fartyget visade det sig att hon hade skador på både skrov, propellrar och rör. Inte oväntat bestämde norrmännen att det var för riskabelt att ha Ruby i hamn. Hon beordrades att vänta utanför kusten medan man tänkte ut en lösning. Där låg hon tills för några dagar sedan. Länder är skyldiga att undsätta fartyg i nöd, men Rubys last – som kan explodera om den inte behandlas på rätt sätt – utgjorde en uppenbar risk.
Så var läget den 3 september. Dagen efter gav sig Ruby helt enkelt i väg. Hon angav den litauiska hamnen Klaipeda som mål och ansökte om reparation där. Det skulle innebära att ammoniumnitratet lastades av i Litauen medan fartyget lagades. Fartygstrackers uppger att Ruby är på väg til Klaipeda, men Litauens premiärminister har förkunnat att fartyget inte är välkommet där.
Nu irrar Ruby i stället vidare i skandinaviska vatten. På lördagen rundade hon Norges södra kust och kommer att segla vidare längs Sveriges västkust. Därefter kommer hon att passera Öresund eller Stora Bält, och efter det den skånska sydkusten. Men eftersom hon inte är välkommen i Klaipeda måste någon bistå henne. Hon kan naturligtvis segla till St Petersburg eller Kaliningrad, men vad händer om hon inte når fram i sitt skadade tillstånd?
Ammoniumnitrat är en viktig ingredient i gödsel och måste transporteras. Man måste dock undra varför Rysslands regering inte ingripit för att bistå Ruby, som trots allt transporterar 20 000 ton ammoniumnitrat från just Ryssland. I dagsläget betyder Rubys skador och hennes skadliga last att det kommer att bli svenska myndigheter som får försöka lösa denna extremt farliga situation, för det går inte heller an att ammoniumnitrat börjar läcka ut i Östersjön.
Vi har redan sett Ryssland använda sig av den så kallade skuggflottan, vars åldriga fartyg saknar duglig försäkring och vars ägare inte går att finna. Dessa fartyg, som transporterar rysk olja genom Östersjön, kan när som helst krocka med andra fartyg eller läcka olja, och då är det vi – länderna i området – som får åtgärda skadorna. Nu ser det ut som om vi måste förbereda oss på ytterligare en maritim risk. Även om det denna gång måhända inte var Kremls avsikt att skapa ångest i Östersjön är det just det Ruby har skapat. Kreml kan mycket väl bestämma sig för att skicka några fler flytande ammoniumnitrat-bomber till våra vatten, och vad kan vi göra? Internationella maritima regler ger alla fartyg rätt att segla vart de vill.
Richard Wagners Den flygande holländaren är historien om en sjökapten vars fartyg irrar runt den norska kusten. Nu har vi ett verkligt spökskepp som irrar runt Norges kust och (snart) vår kust också. Den flygande holländaren slutar med ond bråd död. Man kan bara hoppas att hamnar, landsting och statliga myndigheter lyckas rädda vår region från ett sådant öde.
***