Sluta berätta för mig vad forskningen säger

Forskningen visar att över två tredjedelar av alla människor som avger ett nyårslöfte misslyckas. 

Hur ser forskningen ut? "Var vänlig svara på frågan: Har du avgett nyårslöfte? Om ja, hur såg det ut?" Tredje frågan fattar ni. 

Nej, jag bara skojar. Det klart att det inte finns reliabel forskning om nyårslöften. Människor kommer ju inte ens ihåg vilket parti de röstade på i förra valet. Fler än som gjorde det, tror att de röstat på det vinnande alternativet. Det syns på att det vinnande alternativet i så fall skulle ha vunnit en jordskredsseger. Det händer inte i Sverige.

Ett förslag till nyårslöfte: Så fort du får impulsen att säga "Forskning visar…" så kolla först om det ens förtjänar att kallas forskning. Är det viktigt? 

Bakgrund: Här trivs psykopaten. "Forskning visar" att tre till fyra, eller en, procent av befolkningen kan räknas till psykopaterna. Enligt forskningen tenderar människor som känner liten samhörighet med naturen att ha psykopatiska drag. Vi får anta att gruppen hyser fler klimatförnekare än andra gruppen, men anledningen till att de föredrar stan framför naturen sägs vara att i naturen finns så få människor att manipulera. I psykopattoppen ligger yrken som VD, advokat och programledare.

Annan forskning kanske lyckas bättre? Det finns "forskning som visar" varför vissa låtar blir hits medan andra floppar. Resultat? Om det fanns, säger en professor i sociologi, inneboende kvaliteter i musik så borde en kvalitativ låt gå hem i alla grupper. Men så är det inte. Resultaten visar att det är svårt att förutspå vilken låt som failar. Anledningen är att mycket avgörs av slumpen i vårt sociala beteende, säger professorn. Ser man på.

Sen har vi det där med små varelser. "Forskning visar" att 21 procent anger att den främsta anledningen till att de skaffat sig ett husdjur är att öva inför en baby. Jag tror vi slutar där, ni förstår vad jag menar. Välj nyårslöfte enligt andra kriterier än … vad forskning visar. En hund är en hund är en hund.

Men det där med biologi är intressant. Här följer en helt ovetenskaplig undersökning, där svaren mejlas till mig. Frågan lyder: Tror du att det finns universitetsutbildning där orden "Vi kan tänka under ytan att kvinnor är höns, kvinnor tjattrar" har yttrats? Svara ja eller nej. Ni behöver inte fixera er vid utsagan som sådan, utan tänk – nivån. Är detta tänkbart som nivå i akademisk utbildning? Ja eller nej, alltså.

När jag själv gick psykologutbildningen fick vi ett grundtips. Dra aldrig slutsats från djur till människor. Anledning? De är helt enkelt inte jämförbara storheter. Men de som hela tiden hållit fast vid sina djuranalogier är sociobiologerna. Där är det öppna spjäll mot det nedärvda, det genetiska. Kvinnor är inte höns, men de kan eventuellt vara som höns, ja på den bogen.

Och nu har sociobiologerna fått påhäng av AI, artificiell inkompetens. Förlåt, intelligens. Men ni vet ju att medel IQ är 100, så tänk på all forskning, eller i alla fall den ovan, där nivån sannolikt legat under. Det måste vi ta med i beräkningen. För nu har algoritmerna börjat leverera information om kön, eller information om manlig och kvinnlig kodning. Könskodning, om ni är intresserade, innebär att egenskaper stämplas som kvinnliga eller manliga. Dessa könsmärkningsprocesser följer sedan vad radikalfeministerna kallar könsmaktsordningen, det som är manligt förknippas med makt och status. Det som är kvinnligt med underordning. Nu följer ännu en vetenskaplig undersökning, svara i mejl till mig: "Är intellektuell ett kvinnligt eller ett manligt kodat ord?" Ja, eller nej.

Sociobiologer och radikalfeminister, united.

Nej hörrni, nu ska vi tala nyårslöfte på riktigt. Låt oss anta att det ligger att korn av sanning i den först citerade "forskningen". De flesta misslyckas med sitt nyårslöfte. Nu ska jag dela med mig av mitt bästa, någonsin: "I år ska jag bara äta saker som är goda."

Voilà och Gott Nytt F-cking År!

Läs även: Därför misslyckas vi ständigt

Läs även: Erik Hörstadius supertips: Så håller du dina nyårslöften