Sluta ljuga om EU
Tillfrågad i radio om hon tycker att det behövs mer och bättre undervisning om EU i skolan svarade vänsterpartiets första namn i EU-valet, Eva-Britt Svensson: »…ja, om … man menar att man verkligen får en objektiv och saklig information«. Intressant svar. Det antyder att den information om EU som vi får i dag inte är objektiv och saklig och att medborgarna i detta land skulle tycka mer som Eva-Britt Svensson om de bara visste sanningen.
Är det så? Ligger det någonting i vänsterpartiets, junilistans och sverigedemokraternas rop efter »sanningen om EU«? Är vi andra en lätt-hypnotiserad massa som den icke objektiva
och okritiska rapporteringen om EU förfört?
Jo, det ligger en hel del i det. Det finns forskning som bekräftar att den
nationella rapporteringen om EU förvrider bilden av unionen. Fast åt andra hållet: rapporteringen om EU vrider bilden till det sämre. Och på så sätt skapas och förmedlas fördomar om EU. Hur då?
Till exempel, har ni hört den där om att EU har en stor och ofta korrumperad byråkrati? Säkert. Junilistan har till och med en valaffisch med texten: »Stoppa EU:s fusk och slöseri«. Och Eva-Britt Svensson säger i intervjun i radion att EU »har löne- och administrationskostnader som är otroliga«.
Så fram med faktaboken. Hur stor är EU:s budget, dess administrativa kostnader och det eventuella fusket?
EU har en administration vars totala kostnad utgör strax under sex procent av EU:s budget, enligt EU-upplysningen, Europeiska kommissionens webbsida, BBC, faktaboken »The European Union« etc. I den summan ingår också lokaler och pensionskostnader. De precist sagt 5,7 procenten av EU:s budget för 2008 är alltså de där »otroliga administrationskostnaderna«, som Eva-Britt Svensson pratar om. Det slöseri som junilistan vill stoppa.
Budgeten då? Hur stor är den? Återigen, faktaboken: den »stora« EU-budgeten är cirka två procent av ländernas samlade BNP. Vill ni veta hur stor del av Sveriges BNP som den budget som Anders Borg hanterar varje år motsvarar? Det vill ni inte. Tro mig. För det räcker inte ens att lägga till en nolla.
Och »fusket« då? Hur utbrett är det fusk som junilistan vill stoppa? Säkert större än rimligt, det kan vi vara överens om, men det är ändå bra att prata siffror och statistik. Av de hundratals transaktioner som EU gör varje år fann revisorerna år 2006 två transaktioner som man ifrågasatte på allvar. Intressant, eller hur?
Missförstå mig inte. Jag försöker inte propagera för EU och dess gröna skogar. Och inte heller emot. Det är inte mitt ärende här. I min värld har både kritiker av och förespråkare för EU en lika given som självklar plats. Däremot försöker jag hålla mig borta från populismen och populister. Eftersom de utnyttjar den okunnighet som en del människor tillåter sig.
Den som vill ha roligt en halvtimme framför datorn rekommenderas ett besök på BBC:s eller Europeiska kommissionens webbsida där man kan läsa om »EU myths«. Ett både nyttigt, roligt och nödvändigt besök så här några dagar före valet. För där hittar man en hel del av alla dessa myter som en del svenska och europeiska populistiska politiker sprider inför EU-valet, i ett sista desperat försök att fiska någon EU-kritisk röst. Det är faktiskt så att EU denna gång väcker känslor, man skrattar ju hela tiden.