Fruarnas gnäll i »Gift vid första ögonkastet« skapar tv-underhållning

Vad är det som så många fängslas av i Gifta vid första ögonkastet, ett av vårens mest populära program i SVT? Upplägget i denna dokusåpa är att relationsexperter parar ihop personer efter intressen, värderingar och livsmål, för att kärlek, helst livslång, ska uppstå. Det finns två sätt att skapa drama – antingen sammanförs två människor som är så olika att det blir intressant att följa de kollisioner och frustrationer som bara måste uppstå. Eller så satsar man på att hitta par som förefaller som gjorda för varandra, för att sedan låta publiken spänt följa hur de ändå visar sig vara inkompatibla och glider isär.

Vilken dramaturgi man vill ha styrs genom casting och än mer genom hur materialet klipps och redigeras. Denna säsong satsade programmakarna på likheter i allt. Parens mål och mening i livet tycktes sammanfalla in i minsta detalj. En ung narkossköterska drömde om att gifta sig med den tecknade pojken på Kalles kaviartuben – och vips materialiserades han i programmet, i formen av på pricken lik leende läkare. En kvinnlig lärarstuderande älskade tacos. Programmakarna skakade fram en ung man med samma obegripliga besatthet i maträtten.

Från de första dagarnas ömsesidiga hormonstinna förtjusningsrus kunde det med andra ord bara uppstå komplikationer. För att slutligen ändå   … ja, ni förstår. Samma upplägg som en hårt genrebunden romantisk komedi; genom svårigheter – mot den ljuva solnedgången, för nästan alla paren.

Vad som stuckit ut denna säsong var att kvinnorna härjade rätt hårt med sina makar. Något hårdraget fick vi se tre försagda och/eller känsliga ynglingar läxas upp av tre unga fruar med stora känslor och bestämda uppfattningar om hur deras tilltänkte skulle tycka, tänka och bete sig.

Männen skälldes på för att de pratade på fel sätt, drog skämt som var sexistiska eller sjöng opassande låtar. Eller så var felet att männen pratade alldeles för lite, de sa inte vad de kände och tänkte innerst inne. Eller så satte de inga gränser, var för medgörliga och mesiga. Det var helt enkelt ett kroniskt gnällande – ibland självklart befogat, ibland mindre befogat.

De unga männen framstod däremot som mindre stränga och mer lojala med sina nyvunna fruar när de pratade in i kameran.

»Hon är en jättesnäll människa«, sa grävmaskinisten om kvinnan som hackade på allt han sa och gjorde.

»Hon gillar ju drama, men det är bra, för då blir det aldrig tråkigt«, sa den leende läkaren efter att frun surat orimligt mycket för att han inte älskade henne tillräckligt innerligt efter tre veckors bekantskap.

Rätt underhållande ändå. Det är väl också förklaringen till att Gifta vid första ögonkastet blivit en tittarfavorit: det är avkopplande att betrakta människor som uppvaktar varandra, tjafsar, försonas och balanserar svåra beslut i en relation. Här gestaltas psykologiskt finlir och kulturkrockar mellan stad och land, liksom mellan olika samhällsklasser.

Så vad gör vi nu efter sista avsnittet? Tja, den romantiska dokusåpan finns i så många varianter att det räcker till pandemins slut och lite till. Nytt på Netflix är Indian Matchmaking, i vilken en erfaren professionell äktenskapsmäklerska hjälper unga indier att hitta någon att gifta sig med. Här kan man luta sig tillbaka och roas av hur galet kräsna folk kan vara. På samma kanal finns Love on the Spectrum, där personer med autism lär sig hur man har en romantisk träff och även får hjälp att hitta en käresta. En del av tipsen där är förresten användbara för alla: »Tänk på att ställa frågor. Kom ihåg att lyssna. Mal inte bara på om ditt nördiga specialintresse.«

***

REDAKTIONEN VÄLJER:

Tv-serie Cold Courage (2021). Stundtals lite rörig men välgjord serie om en grupp i London som vill avslöja en främlingsfientlig partiledares mörka förflutna. Agneta Fagerström-Olsson står för regi och David Joss Buckly (Hinterland) manus. John Simm som partiledaren. Svensk-finskt samarbete i vad som kallas Viaplays mest ambitiösa satsning.

Film Nu rånar vi banken, kamrater (2004). Titeln låter som en töntig komedi, men filmen skildrar en otrolig historia om sex personer som 1959 rånar den rumänska riksbanken för att finansiera judiska personers flykt från landet. Staten beordrar sedan rånarna att spela i en filmatiserad rekonstruktion av brottet.

På Netflix.

Bok Eufori. En roman om Sylvia Plath. Denna roman som tokhyllats av recensenterna kan bli Elin Cullheds genombrott. Den är en fiktiv gestaltning av författaren Sylvia Plaths liv före självmordet 1963. Viktiga teman är konflikten mellan skrivandet och barnen och även med maken, författaren Ted Hughes

Utgiven av Wahlström & Widstrand.