Spelet kring Nato skulle platsa i »House of Cards«
De flesta som följer den amerikanska versionen av »House of Cards« på Netflix är antagligen redan färdiga med den fjärde och senaste säsongen. För er som inte är det, avslöjar jag knappast något oväntat om jag skriver att serien påminner alltmer om Shakespeare i hans hårdkokta stunder. Till en början fanns ett komiskt drag, lånat från det brittiska originalet. Nu finns få spår av »En midsommarnattsdröm« eller »Stormen«, men allt fler av »Richard III«.
Ett tragiskt crescendo drar obevekligen närmare. Om det kommer i säsong fem, som utlovats till våren 2017, får vi se. Då kommer under alla omständigheter USA att ha genomlevt ett presidentval som vänt upp och ned på mycket, oavsett vem som till slut hamnar i Vita huset.
Vad som försiggår i Washington DC har varit tacksam mylla för skvaller och dramatik sedan sommaren 1790, då kongressen gjorde permanent huvudstad av ett par småstäder. Ett särskilt aktuellt skvaller gäller den nya amerikanska ambassadören till Sverige, Azita Raji. Den här veckan kunde hon äntligen anlända till Stockholm, ett och ett halvt år efter att president Obama nominerat henne. Det var primärvalskandidaten och Texassenatorn Ted Cruz som blockerade henne, mest för att reta Obama. Få väntade sig att han skulle släppa fram henne före valet.
Vad fick honom att ändra sig? Det ryktas att Cruz släppte fram Raji på villkor att presidenten inte lägger in sitt veto mot att gatstumpen utanför den kinesiska ambassaden i Washington döps efter Liu Xiaobo, kinesisk dissident. Varje försändelse till den kinesiska beskickningen skulle i så fall prydas av Liu Xiaobos namn.
Än har inget namnskifte skett, men intrigen skulle ha platsat i »House of Cards«. Det skulle nästan spelet kring Sveriges värdlandsavtal med Nato också göra. Claes Lönegård beskriver i veckans nummer vad som skett bakom kulisserna.
Vad betyder egentligen Cristina Stenbecks beslut att kliva ned från ordförandeposten i Kinnevik? Bevittnar vi något dramatiskt, eller en enkel intern justering? En del av svaren finns antagligen att hämta i Stenbeckssfärens historia. Inte heller Jan Stenbeck var alltid ordförande i sina styrelser, men ingen behövde för den skull tvivla på vem som var ägare. Lotta Dinkelspiel reder ut ämnet.
Yrsa Stenius, tidigare chefredaktör och Pressombudsman, är ny kolumnist. Hon kommer att skriva om allt möjligt, från politik till taxar och Roger Federer.
