Statsministern kommer aldrig få kronprinsessans lyskraft

Alla som är republikaner bör sluta läsa nu. Den här texten kommer nämligen att handla en hel del om kungahuset. 

Det hände igår morse. Jag hade jäktat hemifrån utan frukost för att uträtta ett ärende i stan. Nu var jag kaffesugen och begav mig mot ett café med ett amerikanskt klingande namn på Norrlandsgatan i Stockholm. Två män i sommarshorts trängdes i dörröppningen men flyttade sig vänligt när jag stegade in i lokalen. Den var tom så när som på en ung mamma med dotter vid ett bord längst in mot väggen. Jag vände mig mot tjejen bakom disken och beställde en cappucino på havremjölk. Hon glittrade med ögonen och log stort. 

– Jojo, tänkte jag för mig själv. Än biter gubbens charm. 

Min inbilskhet fick ett abrupt slut när jag vände mig om och upptäckte att kunderna vid hörnbordet var kronprinsessan Victoria med prinsessan Estelle. Männen vid dörren var förstås livvakter. Jag vände snabbt bort blicken för att ge paret lite ”privacy”. Jag kunde dock inte undgå att höra hur mor och dotter skrattade högt. De lät som om de var på mycket gott humör. Det gjorde även mig glad. Det kändes på något märkligt vis som om jag var delaktig i familjens uppsluppenhet.  

Hur kunde det komma sig?  

Kanske inte så konstigt när allt kommer omkring. Under hela mitt numer ganska långa liv, har jag varit omgiven av löpsedlar och tidningsomslag med kungafamiljen i centrum. Mediecirkusen har pågått oförtrutet år efter år, läsarna har matats med kritiska påhopp såväl som hyllningsartiklar. Skandalrubriker har blandats med uppskattande ord om kungen som ”dörröppnare” för näringslivet. Tidningarna har mer än gärna profiterat på prenumeranternas intresse och serverat klickvänliga rubriker om bröllop, statsbesök, audienser, Nobelfester, födslar och dop. Likaväl som dödsfall och statsbegravningar. Kort sagt – intresset för kungafamiljen tycks aldrig ta slut. Inte så konstigt då om många svenskar efter hand tycker sig ”känna” kungafamiljen. Inte nog med det – nog är det ändå lite märkvärdigt att Sverige i år firar 500-års-jubileum sedan Gustav Vasa tillträdde som kung och Sverige blev självständigt. (Jag skrev ju att republikaner skulle sluta läsa!). 

I nästa stund började jag fundera på hur jag skulle ha reagerat om statsminister Ulf Kristersson och hans hustru Birgitta suttit vid bordet längst in i lokalen. Jag hade förmodligen registrerat fakta och sedan utan vidare spisning återgått till mitt kaffe. Statsministrar i Sverige har helt enkelt inte samma lyskraft som monarken och hans familj. Det är i alla fall så jag tolkar republikanska föreningens egna undersökningar som visar att trettio procent av den svenska befolkningen är för republik. För att Republikanska föreningen ska vinna större gehör – i år förkunnar de stolt att de fått hela 440 nya medlemmar! – krävs, anar jag, en svensk statsminister med karisma, emotionell intelligens (EQ) och stolta visioner som delas av medborgarna. Hittills har den typen av statsminister uteblivit från scenen… 

Magdalena Andersson blev landets första kvinnliga statsminister i november 2022 men lyckades, trots en stark valrörelse, inte behålla posten längre en knappt ett år. Därmed fick svenska folket aldrig riktigt chansen att bedöma hennes kapacitet som ledare för landet – eller om det möjligen ännu inte är för sent? 

Fredrik Reinfeldt och hans radarpartner Anders Borg rönte viss uppskattning även om den liberala migrationspolitiken så småningom fick allmänhetens åsikter att gå isär.  

Göran Persson hade pondus, var en skicklig retoriker, gjorde sig folklig genom att dansa med kossan Doris men blev även omskriven som maktfullkomlig manschauvinist.   

Carl Bildt lyckades skapa internationell strålglans kring sin person som EU:s sändebud i konflikterna kring Balkan. Vita huset uttryckte dock skepsis med sitt berömda yttrande: ”a medium size dog with big dog attitude”. Statsminister Bildt var också annorlunda i så måtto att han satte skräck i journalistkåren. Det gällde att vara påläst – annars strimlade han reportern i stycken. 

Oavsett statsministrarna och alla deras egenheter har stödet för monarkin i Sverige förblivit konstant genom årtiondena. Frågan om Sverige bör införa republik med vald president ställdes senast 2018. Då ansåg två av tre personer att det var ett dåligt förslag, medan ungefär var sjätte person menade att förslaget var bra enligt statistik från SOM-institutet. Överlägset populärast i kungahuset är kronprinsessan Victoria.  

Och som sagt, henne drack jag kaffe med i torsdags.

***

Läs även: Jag peakade för tidigt

Läs även: Slutar Mona Lisa le snart?