Sup mer – för ekonomins skull
Japanska myndigheter vill att landets unga ska dricka mer. Nykterhetstrenden har fått skatteintäkterna att sina.
Toppbild: Koji Sasahara / AP
Det är sällan någon yttrar orden: ”Det vore bra om du tog ett glas till”. Allt som oftast är det motsatsen som gäller. I alla fall om vi pratar om alkoholhaltiga drycker. Men nu kommer det japanska undantaget som bekräftar regeln. Japans skattemyndighet har utlyst en tävling som syftar till att landets ungdomar ska dricka fler alkoholhaltiga drycker. Kampanjen – Sake Viva! – är ett försök att återuppliva Japans sjunkande alkoholkonsumtion.
En allt äldre befolkning, förändrade hälsovanor samt covid-pandemin har gjort att det genomsnittliga årliga intaget av alkoholhaltiga drycker sjunkit från 100 liter per person år 1995 till 75 liter per person år 2020. Med det nyktrare levnadssättet har även skatteintäkterna sjunkit. År 1980 stod alkoholkonsumtionen för fem procent av landets totala skatteintäkter, år 2020 låg siffran på endast 1,7 procent.
Skattemyndigheten uppmanar nu deltagare mellan åldrarna 20 och 39 att skicka in affärsplaner på hur man kan få deras jämnåriga att dricka mer, oavsett om det är sake, whisky, öl eller vin. Förslagen förväntas spänna brett från ordinarie reklamkampanjer till att nyttja artificiell intelligens, och det vinnande bidraget ska utses i början av november. Kampanjen är dock inte helt okontroversiell; bland annat anklagas skattemyndigheten för att motarbeta uppmaningar från landets hälsomyndighet om att dricka måttligt. Skattemyndigheten har svarat med att det handlar om att främja ekonomisk tillväxt, inte att ungdomar ska supa sig redlösa.
De senaste 15 åren har alkoholkonsumtionen minskat stadigt även i Sverige, från 10,6 liter till 8,46 liter ren alkohol per invånare. Och lågkonjunkturen står som bekant för dörren. Kan svenska myndigheter låta sig inspireras av den något oortodoxa japanska metoden för att sporra ekonomin? På en direkt fråga om man önskar att svenska ungdomar borde dricka mer för ekonomins skull låter Finansdepartementets pressekreterare hälsa att det ”inte finns någon sådan vilja vare sig från svenska myndigheter, Finansdepartementet, eller från regeringen”.
***
Läs även: I skuggan av Japans ekonomiska under
