Tragiskt att många ännu drömmer samma dröm som Zacharias Topelius

Brevet är daterat i Wien den 5 juli 1884. Avsändaren hette Isidore Singer. Han var journalist och författare. Mottagare var författaren Zacharias Topelius. Han bodde i Sibbo utanför Helsingfors.  

Brevet kom med ett önskemål, med en förfrågan. Kunde Topelius möjligen tänkas ställa upp med ett bidrag i en antologi med namnet  Briefe berühmter Christlicher Zeitgenossen über die Judenfrage?  

Antologin utkom i Wien 1885. Den innehåller inget brev från Topelius. Där finns heller inget brev av Victor Hugo. Också han hade fått en förfrågan av Singer. 

Att åtminstone Topelius svarade på Singers brev står klart. I ett brev till förläggaren Albert Bonnier i Stockholm i september 1884 skriver han att han svarat mycket kortfattat på Singers förfrågan. Detta eftersom judarna i det ryska storfurstendömet Finland inte är utsatta för förföljelse eller pogromer. Men också för att judarna i Finland är fattiga och kommer österifrån och jag förmodar, skriver Topelius, "att ingen af deras egna trosförvandter vill hafva något med dem att skaffa”.

Topelius hade rätt vad gällde numerären. Judarna i Finland var fåtaliga och fattiga. Nästan alla hade kommit från Ryssland i skuggan av ett kejserligt soldatdekret år 1858.

I den habsburgska dubbelmonarkin var judefrågan däremot explosiv. Det berodde på stor judisk invandring från Ryssland, undan pogromerna där, men det berodde också på den katolska kyrkans häftigt antijudiska propaganda.

I olika skrifter formulerade Isidore Singer ett slags antisionistisk lösning på judarnas utmaningar. Han ville se en assimilerad judendom, i hela Europa. Han tog avstånd från påtvingade konverteringsförsök. I ett historiskt perspektiv var judendom och kristenhet för honom samma sak.

Denna tanke delades inte av Zacharias Topelius. Han drömde i stället om en masskonvertering av judar till kristendomen. Bara så kunde Bibelns profetior uppfyllas, Kristus återkomma och det drömda Gudsriket förverkligas. Jerusalem skulle därefter stråla som en både jordisk och himmelsk huvudstad.

För Topelius fyllde judarna alltså samma funktion som proletariatet hos Karl Marx. De höll nyckeln till ett avslut både på världshistorien och på frälsningshistorien. Problemet var bara att judarna i motsats till proletariatet inte var goda nog som de var. De skulle därför förvandlas, förändras, knäppa sina händer, falla ner på knä. Judarnas påstådda girighet och beräknande lynne var för Topelius en del av den historiska förbannelsen över judafolket, en förbannelse som skulle lyftas med konverteringen.

Topelius dog 1898. Hans drömvisionära resonemang har inte förverkligats. Tror då någon att de kommer förverkligas? Ja, många drömmer samma dröm ännu i dag, 80 år efter Auschwitz och Tredje rikets fall. I allt detta bor en uppenbar galenskap och en judisk och europeisk tragedi.

***

Läs även: Varför ska man ta sig till München?

Läs även: Pandemihistorien upprepar sig