Varför sänks ribban för Ibn Rushd?
Ärkebiskop Modéus fortsätter i Jackeléns fotspår.
Toppbild: TT
När ärkebiskop Martin Modéus tillträdde efter Antje Jackelén märktes genast en ny ton. Han verkade inte lika konfrontativ, inte lika politisk, som sin företrädare. Under Jackeléns tid på posten blossade 2016 exempelvis debatten om ”Mitt kors”, en Facebookkampanj startad av några präster, upp. Islamiska staten härjade i Syrien och Irak och en präst hade avrättats under en mässa i franska Rouen. Svenska kyrkans kommunikationschef uttryckte att Facebookkampanjens uppmaning att visa sitt kors ”känns uppviglande och okristlig i de motsättningar som redan råder” och han varnade för ”religionskrig”. Även om få företrädare uttryckte sig lika drastiskt blev konflikten mellan Svenska kyrkan och Mitt kors-gänget uppenbar. Inte alla kände sig hemma i Jackeléns kyrka.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Martin Modéus har som sagt låtit annorlunda – fram till nu. I ett inlägg skriver ärkebiskopen att det är ”bekymmersamt” att Folkbildningsrådet drar in statsbidraget till studieförbundet Ibn Rushd. Modéus säger sig även bli ”illa berörd” av att utbildningsminister Mats Persson (L) ”underblåser fördomar”. Persson kommenterade nämligen Folkbildningsrådets beslut med att organisationer som är ”kvinnofientliga, homofobiska, antisemitiska” får finansieringen strypt.
Även om Folkbildningsrådet motiverar det indragna bidraget med att Ibn Rushd är så litet och därför inte kan säkra en bra verksamhet, är förbundets storlek knappast det centrala. Det är kopplingen till islamistiska Muslimska brödraskapet som har gjort det allt svårare för offentliga institutioner att se mellan fingrarna.
Till och med Region Stockholm, med rödgrönt styre sedan 2022, har bytt linje. I somras krävde regionen tillbaka stora bidragssummor efter att Ibn Rushd hade använt ”material som beskriver kvinnor nedsättande, kopplar judendom till homosexualitet och refererar till sharialagar”. Beslutet fick Folkbildningsrådet att inleda en ny egen granskning.
Om det nu finns demokrativillkor för bidragsutbetalningar bör de rimligtvis gälla lika för alla. Men är det likabehandling Svenska kyrkan, Amnesty och andra organisationer – som engagerat försvarat bidrag till Ibn Rushd – är ute efter?
När Östhammars kommun häromåret drog in ett bidrag till Furuhöjdskyrkan, efter att en pastor hade predikat mot bland annat homosexuella äktenskap, var det helt korrekt utifrån bidragsreglerna i kommunen. Fallet fick medial uppmärksamhet. Trots det såg jag ingen företrädare för Amnesty rycka ut till kyrkans försvar. Ingen Svenska kyrkan-höjdare som varnade för hotad religionsfrihet.
Varför denna skillnad? Varför sänks ribban för Ibn Rushd? För att det heter att det är ett ”muslimskt” studieförbund?
Modéus får mer än gärna försvara svenska muslimer som vill leva i fred och frihet, som bor här för att Sverige är en demokrati. I stället väljer han att försvara Ibn Rushd. Att Antje Jackelén återpublicerar Modéus inlägg är inte direkt en överraskning. När det övriga samhället går vidare, fortsätter Svenska kyrkan i gamla destruktiva hjulspår.
