Varning för slirig väg
I slutet av 1990-talet valda allt färre nior att söka till gymnasiets omvårdnadsprogram (OP). Kommunpolitikerna såg ett problem. Fler åldringar som behöver hjälp på institution eller hemma, fler funktionshindrade med behov av personlig assistans. Och färre utbildade för att göra jobbet. Inte bra.
Lösningen blev att locka med lappen. Kommun efter kommun lovade att de elever som väljer OP får körkort. Nåja, de måste förstås klara uppkörningen. Men gymnasieskolan stod för såväl teori- som körlektioner.
Löftena hade viss effekt. Men de förtogs något av att lappviftandet spreds. Små landsbygdskommuner lovade alla som tog studenten på hemmaplan körkort. När erbjudanden om egen bärbar dator och utrikesresor blivit standard i elevkampen hakade en del friskolor på körkortstrenden. Då fick Skolverket nog. Vad ska skolpengen egentligen gå till? Körkort eller kärnämnen?
När företaget PPS som driver Cybergymnasierna ville öppna tre nya skolor i Haninge, Huddinge och Sundbyberg där eleverna som eget val skulle kunna ta körkort för bil – officiellt hette kursen trafikkunskap – sa Skolverket nej. Det var i januari 2007.
Företaget överklagade till länsrätten som gick på myndighetens linje. Kammarrätten höll med företaget. I november fällde Regeringsrätten det slutgiltiga avgörande. Körkortsutbildning hör bara hemma på det yrkesprogram som utbildar chaufförer. I övrigt är den »svårligen förenlig med de angivna syftena« för gymnasiet, nämligen att förbereda för högskolestudier och yrkesverksamhet, resonerade Regeringsrätten.
Därmed kunde man tro att det var slut med »gratis« körkort i skolan. Men då känner man inte svenska kommuner. Går det att hitta sätt att runda lagar och förordningar prövar de smitvägen. Utan att be om lov. Här kommer några exempel på hur det låtit när niorna i våras skulle välja gymnasieprogram. (OP är numera omdöpt till VO, vård och omsorg). Hur som helst.
»Som student på Vård- och omsorgsprogrammet kan du under det tredje läsåret ta körkort. Kommunen står för kostnaden med 10 000 kronor per student«, försäkrar Staffansgymnasiet i Söderhamn.
Det lika kommunala gymnasiet i Hultsfred meddelar kort och gott att »Körkort för personbil ingår i utbildningen« på VO. I Kristinehamn erbjuds teorin samt åtta körlektioner. I Osby tio körlektioner.
Skolstaden i Helsingborg uttrycker sig, liksom flera andra kommuner, något vagare med hänsyn till domstolsavgörandet: »vi ger dig också möjlighet till en del av din körkortsutbildning.« Då talar vi fortfarande VO.
Frigymnasiet Carl Wahren som startar i Hallstavik i höst, om elevantalet räcker, ger alla chansen. På hemsidan förklarar man också indirekt hur man resonerar när man rundar domstolsutslaget. Lektionerna hålls på kvällar, helger och lov. Sålunda ingår de inte i den vanliga undervisningen som ger poäng, utan är mera som en fritidsaktivitet ordnad av skolan.
Wahren understryker att skolan inte bekostar B-körkortet villkorslöst. Bara de elever som »följer sin studieplan till fullo« får förmånen. (Wahren-gymnasiet är i sig en intressant konstruktion. Till hälften ägs den av rektor, till andra hälften av ett riskkapitalbolag där Roslagens sparbank och kommunala Roslagsbostäder är delägare. Friskolan är således delvis kommunägd. Vilket kanske inte är så konstigt när statliga Lernia driver tio skolor, däribland Åby travgymnasium.)
Vi har alltså statliga beslut i högsta rätt och av ansvarig myndighet, Skolinspektionen, om att körkortsutbildning inte har i gymnasiet att göra, utom för chaufförer. Vi har kommuner som bekostar samma utbildningar för andra elever, fast det formellt sker på fritiden. Det är en demoraliserande röra.
Nu måste utbildningsdepartementet och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, enas om hur det ska vara. Det finns skäl för att låta körkortsutbildning ingå i VO-programmet – många kommuner ger bara tillsvidareanställning i hemtjänst och äldreomsorg åt den som har lappen. Det finns goda argument emot – för en massa jobb inom vitt skilda yrken är körkort också ett krav. Varför ska då just VO-elever få förmånen?
Jag ser mer som talar emot körkortsutbildning än för. Men viktigast är att sätta stopp för anarkin, som dessutom har nackdelen att nior och gymnasieelever uppfattar politiker som godtyckligt orättvisa.
***
För övrigt kan Fotbollförbundets beslut att dela ut böter för kränkande ramsor mot domaren endast överträffas i fjantighet av det häfte med godkända nidutrop och visor jag antar måste produceras.