Xi fick vi!

Ungefär ett halvår före massakern på Himmelska fridens torg besökte jag Kina för första gången. Det var en helt igenom fascinerande upplevelse. Utlänningsskräcken från Mao-tiden var borta och marknadsekonomin hade tagit några försiktiga första steg under Deng Xiaoping.  Ett begränsat utbud av kläder, hushållsredskap och livsmedel såldes på utomhusmarknader och Kentucky Fried Chicken hade just öppnat sin första restaurang. Men det fanns inte en enda privatägd bil i hela Kina, gatubilden dominerades av människor i maodräkter och cyklarna var så talrika att de ibland orsakade trafikstockning.

Vi åkte tåg från Peking till terrakottaarmén i Xian i mitten av landet och vidare till Shanghai. Den senare resan tog ett och ett halvt dygn och vi såg ofta ånglok längs vägen. Från Österns Paris gick färden på flodbåtar, pråmar och bussar till Canton på sydkusten. Vi upplevde landet lika exotiskt som seriefiguren Tintin fann Tibet, och bemötandet var inte olikt. I porslinsstaden Jingdezhen följde en skock ungar oss i spåren vart vi än gick. De hade aldrig sett något så märkvärdigt och pekade och skrattade så att de kiknade åt våra stora näsor.

När jag återvände till Mittens rike drygt två decennier senare kom jag till en annan galax. Shanghai hade mångdubblat befolkningen och fått ett enormt finansdistrikt på andra sidan floden där det tidigare varit risfält och sumpmarker. Gatorna var igenkorkade av bilar i stället för cyklar och smogen låg tät. Snabbtåget till Xian tar numera sex timmar, snarare än 36. Och lika stor var skillnaden i mentalitet. Kineserna, som hade verkat lite bortkomna – men nyfikna – i kontakten med främlingar, hade anlagt ett slags urban självsäkerhet.

Den verkar nu ha mognat ytterligare, framgår det av Gunnar Lindstedts stora genomgång av relationerna mellan Kina och Ryssland. Båda länderna leds i dag av diktatorer med uttalade imperiedrömmar. Xi Jinping och Vladimir Putin har dessutom tecknat ett mycket ingående avtal för att hjälpa varandra att förverkliga dessa. Skrämmande är bara förnamnet. Jag vet att det inte tjänar något till, men jag saknar det gamla Kina.

PS! Jag blir oändligt tacksam om du anmäler dig till vår läsarpanel. Då hjälper du oss att utveckla Fokus och göra tidningen ännu mer i din smak.

Jon Åsberg, chefredaktör och vd

***

Toppbild: Foto publicerat av Xinhua News Agency: Skärmavbild tagen vid en konferens i Peking som visar Kinas president Xi Jingping under ett videomöte med Rysslands president Vladimir Putin.

Läs även: Lumpen, kom tillbaka!