Amanda Lind: »Vi måste täppa till de vita fläckarna på mediekartan«
Bild: TT
Amanda Lind om mediernas situation:
– Utmanande. Tittar man tillbaka på de tio år som gått har det skett en enorm utveckling på mediemarknaden; dels en kraftfull digitalisering, dels en väldigt snabb förändring av aktörerna, med nedläggningar av andratidningar och konsolidering till större ägare. Samtidigt finns ett väldigt sug efter nyheter i ett polariserat samhällsklimat och det finns en bredd av olika digitala aktörer.
Är det problematiskt att publiken förflyttar sig till digitala medier?
– Nej, inte att det uppstår nya affärsmodeller och nya sätt att ta till sig nyheter. Det problematiska är att vi har områden som saknar bevakning. Vi måste täppa till de vita fläckarna.
Har mediebranschen varit för passiv och vaknat för sent?
– Jag tror att många blivit tagna på sängen. Många läsare vill fortfarande ha sin tidning, samtidigt som företagen ska utveckla nya affärsmodeller för den unga publiken. Det är en utmaning.
Medieutredaren Anette Novak varnade för den här utvecklingen för fem år sedan, tog ni inte henne på allvar?
– Vi har ju gjort om mediestödet efter en lång politisk process. Stödet till utveckling och »vita fläckar« har visat sig väldigt populärt.
Är det rimligt att hälften av stödet går till lönsamma Bonnier och Schibsted?
– Nej, vi behöver titta på hur vi kan utveckla ett mediestöd för en modern tid. Vi måste ha beredskap för att göra justeringar om vi märker att systemet inte håller. Vi har skjutit till extra medel.
Räcker 55 extra miljoner om året?
– Vi ser att allt fler tidningar kvalar in till det rättighetsbaserade stödet. Det vore olyckligt om det äter upp stödet till utveckling och »vita fläckar«.
Måste ni inte ta större grepp?
– Vi utvärderar det nya systemet i dialog med branschen. Men det är helt uppenbart att politiken också måste vara beredd att göra förändringar i de stödsystem vi har. Men det är för tidigt att säga hur och när.
Vågar ni då ta steget att ställa krav på inriktning eller innehåll?
– Jag tycker det är viktigt att politiken avhåller sig från att ställa krav på innehåll. Det är journalistiken som granskar politiken, då ska vi inte ställa upp villkor för den.
Kan staten samtidigt vara lagstiftare, största medieägare och tillsynsorgan?
– Vi fyller ju inte alla de rollerna. Det är viktigt att vi har ett starkt och brett public service och ett mediestöd för den kommersiella sidan. Jag tror inte att staten kan svinga ett trollspö som ska lösa allt.
Är det bra eller dåligt att staten genom Telia köpt TV4?
– Det har aldrig varit statens ambition att gå in och äga medieaktörer. Det är Telia som fattat det beslutet. Och det finns mekanismer som säger att TV4 ska erbjudas även andra än Telias kunder. Det är viktigt att jag inte kommenterar enskilda uppköp.
Blir du bekymrad när M, KD och SD vill göra dramatiska nedskärningar och införa en försvenskning av public service?
– Det gör mig jättebekymrad. Först nådde partierna enighet i public servicekommittén, men när det väl kom till riksdagen i fjol valde ett antal partier att positionera sig.
Det breda stödet har ju faktiskt redan rämnat?
– Jag hoppas att SD, M och KD besinnar sig och inser vikten av ett starkt och oberoende public service.
Har övriga partier inte tagit kulturpolitiken på allvar och öppnat för SD:s offensiv?
– Jag tror att politiker av alla färger tagit vissa principer för givna, till exempel kulturens frihet och armlängds avstånd. Nu ställs det på sin spets och då måste vi andra markera och bidra till kunskap i debatten. Jag tror att folk skulle bli besvikna på ett smalare public service som då riskerar att gå en tynande tillvaro till mötes som i vissa andra länder.
Ska de stora globala bolagen fortsätta slippa betala skatt i Sverige?
– Frågorna om skatt förs i OECD, jag tror att det bästa är om vi kan få till en lagstiftning på större nivå än i Sverige. EU:s nya upphovsrättsdirektiv säger att värdena som skapas av medierna ska återbördas till dem som skapade dem.
Hur ser då ditt medielandskap ut 2030?
– Det kommer att ske stora förändringar som vi i dag inte kan förutse. Vad jag önskar är att vi har en mångfald av fria medier, att vi har en politik som står upp för ett brett public service utan politisk klåfingrighet och att vi har goda stödstrukturer för journalistiken och oberoende fria medier.