Det klingar falskt

På lördagskvällen den 7 februari 2009 bänkade sig 3 294 000 personer framför tv-apparaterna för att se Caroline af Ugglas sjunga »Snälla snälla« i Scandinavium i Göteborg. Det var den första deltävlingen i Melodifestivalen, Sveriges i särklass största tv-produktion. Glitter, stjärnglans och glamour. Festen inleddes med en textremsa i tv-rutan: »Ni skickade in 3 440 bidrag«, stod det.

Samtidigt satt låtskrivaren Henrik Bie i sin lägenhet i Stockholmsförorten Johanneshov. På datorskärmen framför honom poppade det upp en bild på en leende Christer Björkman, placerad bakom ett till synes oändligt hav av cd-skivor. Rubriken på SVT:s hemsida basunerade ut ungefär samma budskap som det i tv-rutan; att svenska folket hade skickat in över tre tusen bidrag till sin alldeles egna meloditävling.

Henrik Bie började asgarva.

– SVT ägnar sig åt bedrägeri. Hela tävlingen är fejk! Du kan ju tänka dig själv hur det känns att skriva sju-åtta låtar till Melodifestivalen varje år. Tanken på att de bara slängs i papperskorgen är emotionellt förkrossande, konstaterar han i dag.

Melodifestivalens popularitet bygger till stor del på en seglivad myt om folklighet. Drömmen om att gå direkt från gitarrplonket i pojkrummet till scengolvet på Globen har bland annat romantiserats i filmer som »Livet är en schlager«. Ibland har drömmen faktiskt slagit in, som när grundskoleläraren Marie Lindberg skrev låten »Trying to Recall« och vann deltävlingen i Göteborg 2007.

Men egentligen pekar utvecklingen mot ett helt annat håll. Melodifestivalen har steg för steg förvandlats till ett kommersiellt megajippo för den luttrade popeliten. Fokuset på låten – själva melodin – har gradvis förskjutits till ett fokus på »paketet«, det vill säga artisten och scenshowen. Förra året gjordes 27 av 28 bidrag av proffsen. I år har samtliga bidrag en eller flera upphovsmän som arbetar professionellt med musik.

I takt med att tittarsiffrorna ökar har allt fler arga röster börjat höras. Krigsrubriker om juryfusk, JK-anmälningar, offentliga storbråk och rykten om kuvade förläggare och låtskrivare som inte vågar ta ton mot Melodifestivalens konung, tävlingsproducenten Christer Björkman, har präglat tillvaron bakom de glammiga kulisserna.

Henrik Bie har polis­anmält SVT, Christer Björkman och företagets vd Eva Hamilton två gånger. Han brukar presentera sig som »Mr. Melodifuskivalen« och radar upp exempel på hur public service-bolaget SVT har lurat både honom och svenska folket. Han anser att han har slängt bort över 300 000 kronor på att skicka in bidrag till Melodifestivalen. Bidrag som ändå aldrig skulle ha en chans att komma med i tävlingen.

Låtskrivaren Örjan Englund, som bland annat skrev Drömhus bidrag »Stjärna på himlen« (2:a i Melodifestivalen 1999) är lika upprörd. 2005 hoppade han av Svenska Musikförläggareföreningens expertjury, som gör en första gallring bland allmänhetens bidrag innan de når den slutgiltiga juryn, i protest mot SVT:s »maffiafasoner«. Han säger att bara »idioter« kan tro att allt går rätt till i Melodifestivalen«.

– Melodifestivalen har blivit en intern tävling för närmast anhöriga, som svenska folket får hacka i sig oavsett om de vill eller inte. Vill du ha en rubrik av mig? Lägg ner tjuv- och rackarspelet! säger Örjan Englund.

Mycket kritik kan SVT avfärda relativt enkelt. Uppgifter om att det stora musikförlaget Lionheart stod bakom 19 av 28 bidrag förra året förklaras med att bolaget köpte upp alla låtar de kunde efter att urvalet av bidrag gjorts, enligt Melodifestivalens projektledare Thomas Hall. Det förlag som äger rättigheterna till flest låtar får släppa den speciella Melodifestivalen-cd:n, som brukar bli Sveriges mest sålda skiva och garanterat genererar miljonintäkter.

– Pratet om juryfusk är helt grundlöst, varför skulle vi fuska mot våra egna regler? frågar juryordföranden Martin Österdahl.

SVT fortsätter dock att sälja illusionen om Melodifestivalen som folkets tävling, trots att flera faktorer drastiskt minskar allmänhetens chanser att komma med i tävlingen:

Allmänhetens bidrag lyssnas igenom av Svenska Musikförläggareföreningens egen expertjury innan de går till slut­juryn. För branschorganet finns det förstås ett egenintresse i att gynna de egna medlemmarna och slänga allmänhetens bidrag i papperskorgen.

Och Christer Björkman ägnar en stor del av året åt möten med olika musikförlag. När han presenterar vilken sorts låtar tävlingen behöver skapas en gräddfil som allmänheten inte har tillgång till. Det kan vara en anledning till varför vissa låtskrivare, som Bobby Ljunggren eller Thomas G:son, ständigt återkommer i Melodifestivalsammanhang. Eller varför Ingela »Pling« Forsman har haft med 22 bidrag i tävlingen de senaste 28 åren.

Medan det har blivit allt svårare för folket att knipa en åtråvärd plats i Melodifestivalen, har det gått desto bättre för Svante Stockselius, tidigare nöjeschef på SVT som i början av 00-talet gav Melodifestivalen sin nuvarande, framgångsrika form. Sedan 2003 är han högsta ansvarig chef för European Broadcasting Union (EBU) som producerar den europeiska schlagerfestivalen. Han pendlar mellan kontoret i Genève och familjen i Stockholm, åker limousin och skakar hand med presidenter. I Moskva 2009 kom Vladimir Putin och hälsade på vid repetitionerna. Stockselius har sedan länge slutat betrakta Euro­visionen som en tävling där »alla« får vara med.

– Så är det absolut inte. Vi söker mer professionalism. Det är med stor glädje som jag ser att Andrew Lloyd Webber och andra stora kompositörer vill vara med i tävlingen, säger Svante Stockselius.

Drömmarna i pojk- och flickrummen lär förbli just drömmar. I år är Melodifestivalen mer storslagen – och mindre folklig – än någonsin.

Så väljs bidragen

1 Svenska folket uppmanas att skicka sina bidrag till SVT, som i år har fått in 2 974 låtar.

2 Projektledaren ger en lista med tänkbara jurymedlemmar till juryordföranden, som väljer ut den slutgiltiga juryn.

3 En förjury utsedd av Svenska Musik­förläggareföreningen granskar samtliga bidrag. Detta är nytt för i år: tidigare har förlagen skickat sina bidrag direkt till SVT, utan att behöva genomgå förhandsgranskning. 2009 gick endast sex procent av allmänhetens bidrag vidare till slutjuryn.

4 Bidragen som har klarat förgranskningen går vidare till SVT, där varje bidrag märks med ett nummer och läggs i ett omärkt kuvert.

5 Juryn tillbringar en vecka med att lyssna på de drygt 1 500 bidragen som gick vidare från den första gallringen. I år bestod juryn av 15 medlemmar. Alla medlemmar utom två i årets jury arbetar inom medie- eller nöjesbranschen. Bara tre jurymedlemmar är äldre än 40 år.

6 Christer Björkman är till viss del delaktig i juryarbetet, för att påminna om vikten av en god mix och genrebredd i tävlingen. »Christer låg lågt men såg till att vi alla tog vårt uppdrag på stort allvar«, säger jurymedlemmen Lina Thomsgård.

7 Juryn enas om 26 bidrag. Christer Björkman väljer ut vilka artister som ska sjunga på låtarna. Björkman väljer dessutom ut fem extra bidrag som så kallade jokrar. Därtill tillkommer en så kallad webbjoker – framröstad av allmänheten.

Källa: SVT, SMFF, Aftonbladet

Fakta | Melodifestivalen

Den första svenska uttagningen till Eurovision Song Contest ägde rum 1959.

Länge stod melodin i centrum. Flera olika versioner av låten spelades under tävlingen.

Flera stora svenska artister, bland andra Abba, Carola och Lena Philipsson fick sina genombrott i Melodifestivalen.

Systemet med deltävlingar infördes 2002.

De senaste åren har Melodifestivalen vuxit till att bli det i särklass största underhållningsprogrammet på tv. 2009 följdes finalen av 3 590 000 personer.