Festivaler går från lervälling till stadspark

Våren går mot försommar och festivalsäsong. Men av de klassiska festivalerna finns inte många kvar. I år är första gången sedan 1988 som det inte blir någon musikfest i Emmaboda, den senaste i raden av festivaler att försvinna.

En efter en faller de offer för en urbaniseringstrend. Borta är tälten på leriga åkrar. I dag ligger de stora festivalerna i storstäderna. Störst är Way out west i Göteborg. Joel Borg var med och startade Way out west 2007. Fram till 2014 var han festivalens ansikte utåt, och han tror att Göteborgsfestivalen blev avgörande för förskjutningen av folks uppfattning om vad en festival är.

– När Way out west startade hade livemusiken blivit viktigare för artisterna, vilket gjorde att de tog mer betalt. Det har gjort att sponsorpengar har blivit viktigare för festivalernas överlevnad, och det har blivit svårare för ideella föreningar att stå sig mot festivaljättarna. 2007 fanns det inte så många festivaler. Samtidigt definierades festival som tält och ljummen bärs, säger Joel Borg.

Sedan dess, under 10-talet, har det i stort sett lagts ner en stor festival per år: Arvika 2010, Where the Action Is 2011, Hultsfred 2013, Siesta 2014, Getaway Rock 2015, Bråvalla 2017 och Emmaboda 2018.

Det har gått över trettio år sedan rockkritikern Fredrik Strage gick på sin första musikfestival på 80-talet, och sedan dessa har han bevakat alla de stora svenska evenemangen. Han minns dem som ett slags inträdesprov till vuxenvärlden.

– Man åkte bort och bodde borta i tre dygn. Det var som ett parallellt samhälle med bara unga.

Men trettio år är en lång tid. Den tidens festivalentusiaster är sedan länge vuxna och till och med medelålders. De tröttnade på lervällingen.

– Samtidigt kom en ny generation festivalbesökare som var mer bekväm, säger Fredrik Strage som tror på en motreaktion.

– Jag tror att en motrörelse till vipifieringen kommer att växa fram, där folk ordnar sina egna festivaler och bokar sina kompisar.

Hultfredsfestivalens grundare Håkan Waxegård är inne på samma spår. Han tror att de stora festivalarrangörerna gör ett felslut när de antar att folk inte vill bo i tält.

– Det funkar ju för Roskilde. Det blir dessutom dubbelt så dyrt att åka på festival i storstaden. Urbaniseringen är bara av ondo. När de stora festivalerna blir större krattar de manegen för att någon ska kunna starta ett nytt Hultsfred. Det är ett bra läge att starta en old school-festival nu, säger han.

Inte ens Joel Borg är främmande för tanken.

– Nu skulle det behövas en ny våg. Det skulle vara skitgrymt att bo i tält med ljummen bärs igen. Jag tror att det finns rum för festivaler där vip- och sponsorsgator inte existerar, säger Joel Borg.

Fakta | Sommarens festivaler