Filmens anti-ist

»Åh nej!« tänkte den polska filmregissören Agnieszka Holland när mejlet damp ner i brevlådan. Det var skickat från USA, från en amerikansk journalist vid namn Andrea Chalupa, som hade ägnat 15 år åt att skriva ett filmmanus om svältkatastrofen i Ukraina, Holodomor, på 1930-talet. Nu tyckte hon att Agnieszka Holland skulle vara den perfekta regissören för filmen.

Holland hade tidigare gjort tre filmer om Förintelsen och var bara alltför van att få hemska berättelser om olika folkmord sända till sig.

– Men efter att jag hade läst så var det något jag uppfattade som väldigt relevant i berättelsen. Inte bara att vi inte pratar tillräckligt om kommunismens brott, vilket på olika sätt påverkar vår syn på världen, berättar hon.

Det fanns också en annan berättelse som bars upp av filmens huvudperson, en sann berättelse om den brittiske journalisten Gareth Jones som åkte till det unga Sovjet 1933 och upptäckte hur Stalinregimen lät miljontals människor i Ukraina svälta till döds.

– Svälten var väldigt planerad. Allt innebar överlevnad; all boskap togs ifrån dem; folk som letade efter säd i fälten blev dödade. Det var inte en olycka som uppstod av dålig planering. Det var avsiktligt, säger Agnieszka Holland.

Andrea Chalupa visade sig vara en politiskt engagerad journalist och historiker, specialiserad på Ukraina under Sovjettiden. Hennes farfar hade överlevt svältkatastrofen och Sovjets utrensningar, och Chalupa växte upp med berättelsen om Holodomor, som erkänts av flera länder som ett folkmord. Och Agnieszka Holland har ett stort intresse för kommunismens brott, något hon beskriver som en följd av att ha växt upp med kommunism.

– Det är en viktig del av mänsklighetens historia, som tyvärr inte är så välkänd för allmänheten. Till skillnad från Förintelsen som har blivit del av allas historia. Hitler hade en annan agenda, en annan plan och ideologi. Men metoderna var på något sätt lika. Stalin lärde från Hitler och Hitler lärde av Stalin. Arbetsläg­ren till exempel, det var Stalins uppfinning.

Agnieszka Holland framhåller att hon gör historisk film för att hon känner att det har någon relevans i dag. Många journalister står inför liknande val som Gareth Jones och riskerar till och med att bli dödade i många länder. Frågorna om mediernas frihet, om journalisters objektivitet, om fake news och om hur Jones tystades när han försökte avslöja svältkatastrofen fanns redan i manuset till »Mr Jones«, men Holland valde att förstärka dem inför inspelningen.

– I de flesta länder där samhällena har blivit polariserade och delade så finns det väldigt starka krafter som försöker påtvinga sin agenda via internet och medier. De som kämpar för demokrati och åsiktsfrihet har också en agenda. Och plötsligt finns det inte bara en sanning utan miljoner sanningar. Så det är väldigt farligt. Vi ser hur fascism föds baserat på dessa spridda lögner som kallas för åsikter. Troligen kan demokratin inte överleva utan en exakt och objektiv journalistik.

Gareth Jones var 27 år när han 1933 fick till en intervju med den nytillträdde rikskanslern Adolf Hitler och hans propagandaminister Joseph Goebbels under en flygning över Tyskland. Sin artikel började han klärvoajant med att konstatera att om flygplanet hade störtat skulle Europas historia ha ändrats.

– Jag tror att han var väldigt intelligent och hade näsa för att förutse något som ännu inte var synligt för alla. Han talade fyra språk vilket är väldigt ovanligt för en ung walesare, även i dag. Han pratade ryska också, så han fick tillgång till saker som normala politiker och journalister i väst inte hade, säger Agnieszka Holland.

Hon beskriver sig som antinationalistisk, antifascistisk och antikommunistisk. Den politiska ådran väcktes under Pragvåren 1968 då Agnieszka Holland var ung student på filmskolan i Prag. Hennes engagemang för en liberalisering av det tjecko­slovakiska samhället ledde bland annat till en tid i häkte. Långt senare gjorde hon en miniserie för polsktjeckisk tv om den tjeckoslovakiske student, Jan Palach, som brände sig till döds i protest mot Sovjet­invasionen hösten som följde.

Jag träffar Agnieszka Holland på Lord Nelson hotel i Gamla stan i Stockholm den sista november, där hon bor inför ett par hektiska veckor i den svenska huvudstaden. Senare samma kväll ska »Mr Jones« visas för första gången i Sverige, på Ukrainska filmfestivalen som arrangeras för femte året på biografen Saga. Veckan därpå är det dags för Nobelveckan. Som nära vän till litteraturpristagaren Olga Tokarczuk är Holland medbjuden som sällskap. För tre år sedan regisserade Agnieszka Holland filmen »Villebråd«, som visades på SVT under jul- och nyårshelgerna, baserad på Olga Tokarczuks prisbelönta roman (och manus) »Styr din plog över de dödas ben«.

– Vi är goda vänner. Jag tror att vi verkligen på djupet tycker om varandra, även om vi inte träffas varje dag. Hon bor i Wroclaw och reser mycket, och jag bor i tre länder, säger Agnieszka Holland, och berättar att
Nobelpriset togs väldigt väl emot i Polen.

– Olga är en väldigt viktig person i polskt liv och i den polska feministiska rörelsen, miljörörelsen och den demokratiska rörelsen. Hon är väldigt generös och hon ger mycket av sig själv till samhället. Det polska folket älskar polsk framgång. De blev så lyckliga. Men hon är också väldigt populär, väldigt omtyckt.

Själv tvingades Holland flytta till Frankrike när kommunistregimen 1981 införde undantagstillstånd i Polen i ett försök att krossa den politiska oppositionen. Sedan dess har hon rest fram och tillbaka mellan Bretagne, där hon har ett hus med en trädgård, och Los Angeles där hon på senare år har regisserat avsnitt till tv-serier som »Treme«, »The Wire« och »The Killing«.

– Men efter att järnridån föll så är det inte längre ett problem. Jag har bott i USA och i Frankrike och i Polen ibland, reser fram och tillbaka. Min dotter har byggt ett hus bredvid mitt i Bretagne. Vi har en liten koloni där. Vi köpte det för 25 år sedan och det var ett väldigt bra beslut. Alla frågade: Varför köper ni inte ett hus i Sydfrankrike? Men med klimatförändringarna så har det blivit väldigt varmt där nere, och Bretagne har väldigt fint väder nu. Så vi överlever lite längre.

– Nu kanske gränsen stänger igen för det går bakåt på något sätt. Jag är väldigt emot den nuvarande regeringen. I praktiken förstör de demokratins konstitutionella principer, genom att minska domstolarnas oberoende, kämpa mot fria medier och skapa en massa konflikt med andra länder och EU.

Förändringen skuggar hon tillbaka till en annan flygresa för en annan statschef. Våren 2010 kraschade ett flygplan med bland andra Polens president och flera riksdagsledamöter. Den döde presidenten var tvillingbror till den nuvarande partiledaren för nationalistiska Lag och rättvisa.

– Ja, det förändrade historien. Därför att ett av verktygen för att bygga fascism är att skapa konspirationsteorier som sprider rädsla och hat. Och det var vad som hände efter den här tragiska olyckan. Tvillingbrodern beslutade sig för att skapa en konspirationsteori, hans politiska parti blev ommöblerat av det, och många människor började tappa förtroendet för demokratiska partier och för ledarna och deras arbete. Det skapade den här situationen som är en väldigt bra jordmån för att splittra samhället.

I George Orwells »Djurfarmen«, som är en satir över Sovjetstaten, heter bonden Mr Jones, och Orwell antas ha läst artiklarna om svälten och använt det när han skrev. Som tack har han en roll att spela i »Mr Jones«.

– Vi bara antog att de träffades, för att bygga ett annat spår i berättelsen. Det är mer än sannolikt för de ingick i samma litterära cirklar i London, vid samma tid, i samma ålder, intresserade av samma ämnen.

Historien går igen, i ny skepnad. Holland tycker sig se hur det dagens polska nationalistregering gör påminner om det hon redan upplevt under den kommunistiska tiden; metoden, beteendena, psykologin hos personerna vid makten.

»Mr Jones« har svensk biopremiär 27 mars.

***

TV-serier

Har regisserat avsnitt till flera amerikanska tv-serier: »The Wire«, »Treme«, »The Killing«, »House of cards«.

Mini-tv-serien »Burning bush« (HBO, 2013) handlade om den tjeckoslovakiske student som brände sig själv till döds efter Sovjetinvasionen 1968.

»När renässansen för tv-serien startade så var de mycket ambitiösa. »The Wire« var mer ambitiös än alla amerikanska filmer sammantagna. Och ganska innovativ också. Men nu har det blivit en sådan franchise, så många serier som upprepar sig själva.«

Filmer

Började som filmassi­stent åt den firade polske regissören Andrzej Wajda, och skrev manus till hans filmer »Danton« (1983),
»A love in Germany« (1983), »The Possessed« (1988)
och »Korczak«(1990).

1995 gjorde hon en film om de franska poeterna Rimbaud och Verlaine, »Total eclipse«, baserat på en pjäs av Christopher Hampton.

Filmade Olga Tokarczuks bok »Styr din plog över de dödas ben«, med titeln »Villebråd«, 2017.

Nya filmen »Charlatan« är just färdigställd och visades på Berlins filmfestival i slutet av februari. Det är en tjeckisk »biopic«-film om »en väldigt komplicerad man« vid namn Jan Mikolášek.

»Film är svårare att finansiera, särskilt om det inte är en kommersiell typ. Om du har liten budget så är det inte så svårt i Europa, för det finns många fonder, men väldigt svårt att distribuera. Seriös film lider.«