För Ture Sventon är det fettisdag året om

För Ture Sventon är det av vikt att temlorna är fyllda. När Åke Holmberg började skriva om privatdetektivens äventyr i slutet av 1940-talet sålde fortfarande många bagerier dem också utan grädde och mandelmassa. Det var först i början av 30-talet det bruket började sprida sig i Sverige och andra världskrigets ransoner ledde till att den fyllda fetlagsbullen återkom brett först på 50-talet.

Ungkarlen Ture Sventon är inte så nogräknad när det kommer till traditioner, för honom är det nämligen fettisdag året om och det är Rotas konditori på Tegelbacken i Stockholm som gör det möjligt. Själv har han sitt kontor på Drottninggatans vänstra sida i hörnet mot Jakobsgatan (här finns också mycket riktigt en skylt som bekräftar att det är fallet).

Byrån förestås av sekreteraren fröken Jansson, som ser till att Sventon alltid får sin temla och att det finns nybryggt kaffe till hands. På sina lediga stunder vikar hon grytlappar till sin syster på Kungsholmen. Fröken Jansson har lika goda färdigheter i yrket som Sventon har höga tankar om sig själv. Han är Sveriges främste privatdetektiv, även om ingen annan känner till det. Med tiden växer hans ryktbarhet, och uppdragen för Sventon till Mellanöstern, Alperna, London, Paris och Venedig.

”Ständigt denna Vessla!”. Sventons nemesis Vilhelm ”Ville” Vessla, den lille smale vaneförbrytaren, med lika spetsig nästa som sina blankputsade spetsiga skor och närmast övernaturlig förmåga att slinka utan. Sventon har sina principer för brottsbekämpning, ”använd endast pitolerna i nödfall!”, men för att få fast Vessla tar Sventon inte sällan sin gode arabiske vän, den artige och omständligt formulerande Herr Omar och dennes flygande mattor. I boken Ture Sventon i öknen löser ett portabelt kylskåp (1949) med minisemlor problemet med Sventons rigida kostvanor när han reser med Omar på varmare breddgrader.

Åke Holmbergs första bok i serien om Ture Sventon kom 1948 och samma år tilldelades hans Svenska Dagbladets litteraturpris, en av flera utmärkelser till hans författarskap. För de underbara illustrationerna stod Sven Hemmel.

De tio böckerna och tre seriealbumen har också inspirerat till stjärnspäckade radioföljetonger, tv-serier och filmer. Jarl Kulle porträtterade Sventon i Pelle Berglunds film ”Ture Sventon, privatdetektiv” 1972 och Jan Nygren i radioteatern två år senare.

Helge Skoog gjorde en outplånlig tolkning i julkalendern 1989 liksom i Torbjörn Ehrnvalls film T. Sventon och fallet Isabella (1991). Här ser vi bland andra också Lena Nyman i rollen som fru Jansson och Johan Ulveson som Ville Vessla.

I Hans Klingas radiopjäser Ture Sventon i öknen (2005) och Ture Sventon i Stockholm (2009) hör vi Johan Rabaeus som Sventons och Rikard Wolf som Omar. På senare år har Robert Gustafsson axlad rollen som Sventon, Isa Aouifa Herr Omar och Johan Glans Ville Vessla i tv-serierna Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet (2019), Ture Sventon och jakten på Ungdomens källa (2023) och Ture Sventon och den magiska lampan (2023).

Ture Sventon är alltjämt populär och Holmberg böcker finns i nya upplagor och finner nya läsare. Samtidigt har han likt andra svenska ungdomsförfattare bekymrat ängsliga förläggare på senare år, som när Rabén & Sjögren ville stryka ordet ”neger” i böckerna 2011 och Sveriges författarförbund som rättighetsinnehavare satte stopp för det eftersom det förändrade textens karaktär och man betraktade den benämningen likt ”temlan” som en del av svenskt kulturarv.

Läs även: Nu sätter Jon Fosse punkt

Läs även: Nu är vi alla postmodernister