Först lumpen, sedan knark

Vattnet bubblar i bongen när en ung israel girigt suger i sig röken. Han skakar på huvudet så att de långa lockarna faller på plats och räcker sedan haschpipan vidare till nästa person på verandan. Det är oklart hur mycket klockan är, men morgondimman ligger fortfarande som en tung filt mellan norra Indiens grönklädda bergskullar, och i scenen som utspelar sig framför våra ögon sitter ett gäng före detta soldater och röker på till frukost. Tydligt påtända pratar de om hur skönt det är att vara långt borta från den israeliska vardagen, och hur det enda de egentligen gör här vid Himalayas fot är att ta droger och njuta av livet.

Det är en obehaglig inledning på dokumentären »Flipping Out«, vilken skildrar helt vanliga israeler i 20-årsåldern – bortsett från att alla är höga som hus – som nyligen muckat från den israeliska armén.

I förtexterna har vi fått veta att 50 000 tjejer och killar årligen lämnar militären efter tre års obligatorisk tjänstgöring. 30 000 reser till Indien för sin muckar-bonus och 90 procent av alla som är där experimenterar med droger. En del stannar några månader, andra blir kvar i flera år. De flesta håller sig till varandra, och i norra Indien finns det fyra orter som tidvis nästan uteslutande befolkas av israeler. Vi ser hur kameran panorerar över idylliska indiska bergsbyar, men där de flesta skyltar är på hebreiska.

Under två år har regissören Yoav Shamir följt de israeliska ungdomarna, som kollektivt förflyttar sig ner till Goa när regnsäsongen når Himalaya, och lagom till firandet av Israels 60-årsdag nu i maj visas dokumentärfilmen »Flipping Out« på filmfestivaler runt om i världen.

Titeln syftar inte på de knarkande ungdomarna i sig, utan på vad som händer med dem som inte klarar av excesserna. De som »flippar ur« på allvar efter ännu en LSD-tripp och vars hjärnor inte klarar av drogerna efter tre års ständig vaksamhet i armén. Varje år är det runt 2 000 unga israeler som får ett mentalt sammanbrott i Indien. Yoav Shamirs film dömer inte, ifrågasätter inte och försöker inte komma med några svar.

– Jag vill visa upp fenomenet. Visa hur verkligheten ser ut. Jag har själv varit en av de där ungdomarna, så jag kan inte döma dem, sa regissören Yoav Shamir vid ett samtal i Berlin efter att dokumentären haft sin världspremiär på filmfestivalen tidigare i år.

Shamir åkte själv på muckarresa till Indien, och förklarar att han betedde sig precis som personerna i »Flipping Out«. Men det som förvånade honom mest när han kom tillbaka ett drygt decennium senare var att de unga israelerna inte hade något negativt att säga om armén. Flera av de personer vi möter i dokumentären gör flummiga utläggningar om hur lumpen varit den bästa tiden i livet, och ingen säger sig ha några moraliska betänkligheter för saker de gjort. Trots att Yoav Shamir får dem att beskriva hur de jagat upp palestinska familjer mitt i natten för att leta efter terrorister.

Nu får vi i och för sig inte höra dem som brutit ihop, de går knappast att intervjua. I stället får vi följa hur de med pixlade ansikten fångas upp och skickas hem till Israel. Ibland under omständigheter som mest påminner om en kidnappning. Vi träffar en före detta Mossad-agent, religiösa idealister och statligt anställda som alla är i Indien för att se till att de som flippar ur kommer hem igen. För de många sammanbrotten är ett problem som det israeliska samhället tar på allvar. Armén tillhandahåller kliniker som enbart ägnar sig åt soldaternas mentala hälsa, stressforskare och psykologer har de senaste decennierna försökt kartlägga problemet, och den israeliska staten driver så kallade »Warm Houses« i Indien. Dit kan ungdomarna vända sig om de behöver hjälp. Dessa ställen har utvecklats till drogfria mötesplaster där man kan äta, umgås eller bara hänga.

Yoav Shamir säger att det här är priset som israelerna får betala för ockupationen, och det är inte första gången som regissören petar på en varböld i det israeliska samhället. I filmen »Checkpoint« från 2003, som blev utsedd till en av tidernas tio bästa dokumentärer på dokumentärfilmsfestivalen i Amsterdam, ställer han frågan hur ockupationen av de palestinska territorierna påverkar det israeliska samhället. »Flipping Out« skulle kunna vara ett svar på den frågan, även om Yoav Shamir skickligt glider undan i sitt svar och i stället talar om komplexiteten i sina filmer.

– Som regissör är jag en insider och outsider på samma gång. Det är svårt, men jag försöker att ta ett steg tillbaka och vara objektiv, säger Yoav Shamir och förklarar att han har en tudelad hat- och kärleksrelation till sitt hemland.

Shamir, som med »Flipping Out« nu gjort sin fjärde dokumentär, säger att han försöker använda sin insyn för att ge förståelse för det israeliska samhället.

– Att se sig själv i en spegel kan vara både smärtsamt och spännande.

»Flipping Out« visas under Stockholms judiska filmfestival som pågår 10–13 maj på biografen Zita.