Grönare gräs
»Det är inte beroendeframkallande att röka marijuana, bara att odla det«, står det i en av de hundratals böcker som lär ut konsten att odla cannabis.
Citatet är faktiskt inte helt osant. Av de hundratusentals småodlare som finns i världen uppvisar många en ohälsosam fascination för botanik. Jordtyper, hydrokultur, koldioxidhalter, ljusstyrkor och ph-värden fyller kilometerlånga forumtrådar på nätet.
De snackar om underliga saker. Huruvida vattnet till växterna ska vara kolsyrat eller inte. Om det ska vara tio eller tolv timmars ljus.
De är helt enkelt beroende.
Själva drogen är också beroendeframkallande. Men det är inte extremt på något sätt. Tvärtom är många av de lagliga droger som säljs och marknadsförs i världen mer beroendeframkallande, exempelvis alkohol och tobak. Det »vet« vi – i en popperiansk betydelse – eftersom ansedda medicinska tidskrifter som The Lancet och British Medical Journal har gjort hårda granskningar av studier som visat det, och därefter valt att publicera resultaten.
Men när Sveriges Radios »Kulturnytt« häromveckan kunde berätta att Sveriges tre största onlinebokaffärer – Adlibris, Bokia och Bokus – sålde några av odlingsböckerna, fanns inga sådana nyanser.
Det är synd. Ur en moralfilosofisk utgångspunkt finns det en riktigt intressant fråga. För även om svensk narkotikapolitik ofta döms ut som moralistisk – grundad i någon sorts protestantisk renlevnadskultur – tar den globala narkotikadiskussionen också spjärn i en etikdiskussion.
Den handlar om huruvida eventuellt minskade narkotikadödsfall i USA kan rättfärdiga ett narkotikakrig med tiotusentals döda i Mexiko. Eller om det är rimligt att läkemedelsberoende subventioneras av stater medan kokainkonsumtion bestraffas. Eller om marijuanarökande, som enligt alla tillgängliga studier inte ens är livshotande för brukaren, ska bestraffas hårdare än vanliga handlingar – som fortkörning – som äventyrar andras liv.
Det är praktiska överväganden. Ingen behöver ens nämna John Locke.
Men ingen har pratat om hemmaodling. Trots att det är ett intressant perspektiv. För även om cannabisbruk blir alltmer accepterat i flera länder innebär de flesta transaktioner att man smörjer de delar av världsekonomin som undergräver demokratin. Beroende på vad man köper gynnas antingen den mexikanska maffian i Nordamerika, våldsamma gäng i Kanada eller organiserad brottslighet i Nordeuropa. För så länge en drog är olaglig kommer det att vara mörkare krafter i samhället som säljer den.
Men vad skulle hända om fler odlade sin egen cannabis strikt för eget bruk? Dels skulle den globala efterfrågan minska. Priserna skulle gå ner. Färre skulle finna det lönsamt att sälja. Men framför allt skulle varenda cannabisbrukare i världen få ett etiskt alternativ till den svarta marknaden. Den marijuana de konsumerade skulle vara så gott som fairtrademärkt.
Om de hade gröna fingrar vill säga. Men det är ju här odlingsböckerna kommer in i bilden. Kanske är det så, att varje såld cannabisodlingsbok är en puff framåt för vårt gemensamma samhälle. Vem vet? Det vill jag i alla fall höra ett radioreportage om.
