Har vår bild av Amerika förändrats?
Donald Trump vill göra "America Great Again", men vilket Amerika? En ny stor fotoutställning i Amsterdam visar otaliga nyanser av USA.
Bild: Bryan Schutmaat/Rijksmuseum
I bland är det lätt att glömma hur renässansens måleri var en verkstad med få genier men desto fler lärlingar. En målarindustri där konstnärerna hade olika specialiteter som porträtt, vinterlandskap och stilleben vilka målades på löpande band. Och bland kunderna fanns inte bara den härskande klassen. i Holland var den också var mans konst som även kunde hänga i ett enkelt bondkök.
Efter att så ha vandrat igenom Rijksmuseets 1500- och 1600-talsmåleri: Vermeers banbrytande porträtt som världsberömda ”Kökspiga som häller upp mjölk” såväl som andra och mindre kända konstnärers skildringar av vardagssysslor på gatan, försäljning av bröd, fylla och slagsmål, så är kontrasten faktiskt inte så stor när man slutligen hamnar på nedre botten.
American Photography
Visas på Rijksmuseum i Amsterdam till 9/6
Sag mir wo die Blumen sind
Utställningarna med Anselm Kiefers verk visas på Van Gogh-museet och Stedelijk museum till 9/6.
Här finner man just nu utställningen American Photography, curerad utifrån de tusentals fotografier som Rijksmuseet har samlat in av just amerikanskt fotografi sedan 2005, vilket lär göra den till den största samlingen i sitt slag i Europa.
Även här är rummen indelade i genrer som porträtt och landskap, blandat med vinjetter som "Dream and reality”.
Där finns Henry P Moores unika fotografier av slavar på ett plantage i South Carolina från 1862, en kortlek för turister med porträtt på Amerikas fördrivna ursprungsbefolkning (1900) och inbördeskrigets skadade soldater.
Sedan vidare in i modern tid: Richard Avedons råa porträttfoto av mördaren Dick Hickock från 1960. Det som Truman Capote beställde när han skrev Med kallt blod. Vidare dem på offer för missbruk och hiv samt hemlösa. Men också autentiska fotografier som Lisette Modells från Sammy´s bar i New York på 1940-talet.
Och vid sidan av detta, de mer borgerliga vardagsbilderna donerade av privatpersoner och som spred sig som en löpeld när (nästan) alla på 1960-talet hade råd att skaffa sig en enkel Instamatic-kamera.
Men allra längst stannar jag till i rummet med reklambilder och fyra affischer med vinjetten ”This is America”, med slogans som ”Smile-man-smile. You´re an American… free to speak… free to worship… free to work…free to live in your own way… this is yourAmerica.”
American Photography minner om hur Amerikas identitet och ideal har skiftat över tid. Här visas även nationens mörka sidor upp.
”Make America Great Again!”. Ja, men frågan är: vilket Amerika?
Den som inte fick nog av Anselm Kiefer när Artipelag slog på stort med sin megautställning häromåret bör sedan vandra vidare till Van Gogh-museet och grannen Stedelijk museum som båda ligger i Amsterdams stora museipark.
Här visas just nu en stor dubbelutställning med den tyske samtidsmästarens verk, varav flera helt nya.
Upplevelsen är monumental och fördelas på de två ”systermuseerna”.
Stedelijk museum såg tidigt Kiefers storhet och köpte in flertalet verk redan under tidigt 1980-tal, och som i dag utgör en del av dess permanenta utställning. Nu får de alltså sällskap av flera nya målningar.
På Van Gogh-museet ligger fokus inte helt osökt på Kiefers relation till den holländska mästarens konstnärskap, och som ska ha börjat redan när Kiefer var ett ett litet barn.
Och visst ser man influenser i motiv som solrosor och stora fält. Men här är den gula solrosen vissen och den vajande fälten sönderbrända, som efter en klimatkatastrof eller ett krig – ett slags apokalyptiska versioner 2.0.
För liksom van Gogh målar Kiefer landskap så som han upplever dem snarare än hur de ser ut.
Det är monumentalverk som slår rakt in i samtiden. Det är bara att hoppas att han åter ställs ut i Sverige.
Toppbild.Tonopah i Nevada 2012. Foto: Bryan Schutmaat. Bildkälla: Rijksmuseum.
***
I bland är det lätt att glömma hur renässansens måleri var en verkstad med få genier men desto fler lärlingar. En målarindustri där konstnärerna hade olika specialiteter som porträtt, vinterlandskap och stilleben vilka målades på löpande band. Och bland kunderna fanns inte bara den härskande klassen. i Holland var den också var mans konst som även kunde hänga i ett enkelt bondkök.
Efter att så ha vandrat igenom Rijksmuseets 1500- och 1600-talsmåleri: Vermeers banbrytande porträtt som världsberömda ”Kökspiga som häller upp mjölk” såväl som andra och mindre kända konstnärers skildringar av vardagssysslor på gatan, försäljning av bröd, fylla och slagsmål, så är kontrasten faktiskt inte så stor när man slutligen hamnar på nedre botten.
American Photography
Visas på Rijksmuseum i Amsterdam till 9/6
Sag mir wo die Blumen sind
Utställningarna med Anselm Kiefers verk visas på Van Gogh-museet och Stedelijk museum till 9/6.
Här finner man just nu utställningen American Photography, curerad utifrån de tusentals fotografier som Rijksmuseet har samlat in av just amerikanskt fotografi sedan 2005, vilket lär göra den till den största samlingen i sitt slag i Europa.
Även här är rummen indelade i genrer som porträtt och landskap, blandat med vinjetter som ”Dream and reality”.
Där finns Henry P Moores unika fotografier av slavar på ett plantage i South Carolina från 1862, en kortlek för turister med porträtt på Amerikas fördrivna ursprungsbefolkning (1900) och inbördeskrigets skadade soldater.
Sedan vidare in i modern tid: Richard Avedons råa porträttfoto av mördaren Dick Hickock från 1960. Det som Truman Capote beställde när han skrev Med kallt blod. Vidare dem på offer för missbruk och hiv samt hemlösa. Men också autentiska fotografier som Lisette Modells från Sammy´s bar i New York på 1940-talet.
Och vid sidan av detta, de mer borgerliga vardagsbilderna donerade av privatpersoner och som spred sig som en löpeld när (nästan) alla på 1960-talet hade råd att skaffa sig en enkel Instamatic-kamera.
Men allra längst stannar jag till i rummet med reklambilder och fyra affischer med vinjetten ”This is America”, med slogans som ”Smile-man-smile. You´re an American… free to speak… free to worship… free to work…free to live in your own way… this is yourAmerica.”
American Photography minner om hur Amerikas identitet och ideal har skiftat över tid. Här visas även nationens mörka sidor upp.
”Make America Great Again!”. Ja, men frågan är: vilket Amerika?
Den som inte fick nog av Anselm Kiefer när Artipelag slog på stort med sin megautställning häromåret bör sedan vandra vidare till Van Gogh-museet och grannen Stedelijk museum som båda ligger i Amsterdams stora museipark.
Här visas just nu en stor dubbelutställning med den tyske samtidsmästarens verk, varav flera helt nya.
Upplevelsen är monumental och fördelas på de två ”systermuseerna”.
Stedelijk museum såg tidigt Kiefers storhet och köpte in flertalet verk redan under tidigt 1980-tal, och som i dag utgör en del av dess permanenta utställning. Nu får de alltså sällskap av flera nya målningar.
På Van Gogh-museet ligger fokus inte helt osökt på Kiefers relation till den holländska mästarens konstnärskap, och som ska ha börjat redan när Kiefer var ett ett litet barn.
Och visst ser man influenser i motiv som solrosor och stora fält. Men här är den gula solrosen vissen och den vajande fälten sönderbrända, som efter en klimatkatastrof eller ett krig – ett slags apokalyptiska versioner 2.0.
För liksom van Gogh målar Kiefer landskap så som han upplever dem snarare än hur de ser ut.
Det är monumentalverk som slår rakt in i samtiden. Det är bara att hoppas att han åter ställs ut i Sverige.
Toppbild.Tonopah i Nevada 2012. Foto: Bryan Schutmaat. Bildkälla: Rijksmuseum.
***
