Hits för gamla kids

I torsdags fördubblades befolkningen tillfälligt i en småländsk kommun, då Hultsfredsfestivalen drog i gång med buller och bång.

Kanske inte så mycket buller förresten. I årets spelprogram finns mest soft indiepop.  Men också några överraskningar. Bland annat ska de gamla rävarna i The Cardigans spela i Sverige för första gången på sex år. Men inte för att marknadsföra någon nya skiva. I stället ska bandet framföra sitt stora genombrottsalbum – »Gran Turismo« – från början till slut.

Vad är nu detta för påhitt, kan man fråga sig? Är det för att hylla sig själv som artist? Eller är det för att påminna dagens ungdomar som gör sina egna låtlistor i Spotify om att det en gång fanns en slags blank rund skiva, där upphovsmakaren kämpat med att placera låtarna i rätt ordning?

Nej, inget av detta är nog för att förklara detta påfund. Det uppriktiga svaret är att man vill, om än bara för en stund, återuppliva en evigt förlorad ungdom.

Fenomenet är inte nytt. Så sent som för två år sedan genomförde Göteborgs underbarn Håkan Hellström sin mest hyllade och emotionella konsert någonsin på festivalen Way Out West. Unga sjömanskostymklädda 15-åringar grät. Lojala 40-åriga fans grät. Alla utom den annars så tårfyllda Göteborgshimlen grät. Anledningen? Håkan Hellström spelade sin första skiva »Känn ingen sorg för mig Göteborg«. Från början till slut.

Det finns fler exempel. Nyligen spelade Metallica sitt svarta album – dock baklänges – i Oslo. Som en del av 25-årsfirandet av »Graceland« kommer Paul Simon att spela albumet i sin helhet i Globen i juli. Han fuskar dock lite då han även planerar att köra några andra hits från sin evighetslånga karriär. Tomas Ledin firar att det är 40 år sedan han släppte sin debutplatta »Restless Mind« med att framföra skivan i sin helhet på Södra Teatern i Stockholm.

Och kanske är det just Ledin som sätter fingret på varför ALLA ska hålla en hyllningskonsert till sina bästsäljande album. »Vad jag hör är en ung man med gitarr, som jag gärna vill komma lite närmare igen.«

Och nog är det just det man vill åt. Sitt yngre jag i en svunnen tid. Både som artist och som åskådare.

Egentligen vill Nina Persson inte alls stå på scenen. Helst av allt skulle hon vilja vara 17 igen, rulla runt i leran, dricka ljummen öl i en uppfällbar stol medan kompisarna kämpar med att sätta upp ett tält inköpt på ÖB.

Och åskådarna, tja, de vill väl egentligen samma sak. Fast nu har de har passerat 30-årsstrecket och då passar sig inte ett sådant beteende.

När The Cardigans river i gång den gamla dängan »My Favourite Game« kommer ungdomen att väckas inom oss alla. Framme vid scenen kommer det att vara »knöfullt« som göteborgaren Håkan Hellström skulle ha uttryckt det. Publiken kommer att sjunga med i varenda textrad, blunda och drömma sig tillbaka i tiden. Inte nödvändigtvis för att det var bättre förr. Men enligt nostalgins alla regler måste man ju låtsas.

Fredagen den 15 juni spelar The Cardigans albumet »Gran Turismo« på Hultsfredsfestivalen.