Julkrubbans många ansikten

Men var är Jesusbarnet?!

Så löd min spontana fråga första gången jag såg en katolsk krubba i Italien. Det var en utomhuskrubba i södern, vackert placerad intill en grupp palmer som ändamålsenligt förde tankarna till det heliga landet. Jag tänkte direkt att någon kanske stulit julens huvudperson. I stället fick jag lära mig att i de flesta länder anländer Jesusbarnet först på julaftons kväll, natten mot den 25:e december, då han ju de facto kom till världen, enligt vår bibliska historia. Men i Sverige och andra protestantiska länder är det inte så noga, bebis-Jesus läggs ofta på plats direkt. Här har julkrubban som tradition inga djupa rötter, varken religiösa eller folkliga, och finns inte i alla hem. Den är inte oumbärlig som adventsljusstakarna och julgranen. En julbock i halm hör mer julen till för oss än kameler och lamm i krubblandskapet. I mitt barndomshem läste pappa visserligen Selma Lagerlöfs Kristuslegender för oss på lilla julafton, en stunds eftertanke och frid, mitt i bakande, lackande och shoppande. Men någon krubba hade vi inte, bara Tomtebo. Som barn såg jag en krubba först i söndagsskolan. Det var första advent och Jesusbarnet, i form av en trind docka, var redan på plats. Trist nog fick vi dock inte leka med honom.

Den första kända julkrubban uppfördes år 1223 i italienska Greccio, strax norr om Rom. En vacker liten medeltida by där livet går i sakta mak, förutom årets sista månader då turisterna kommer i en strid ström. I fjol hölls ett högtidligt åttahundra-årsjubileum med en rad utställningar och firanden. Mannen bakom krubban var den helige Fransiskus av Assisi. Det lilla kapellet i grottan, där han ska ha satt upp krubban, finns kvar. En väggmålning visar den helige Franciskus som knäböjer och lägger Jesus på plats, på halm och strå. 

Varje år kommer över 100 000 besökare till Greccio. Överallt runt om i byn syns krubbor i olika form och storlek. Kvällstid är det en upplevelse att vandra runt och se de upplysta Betlehems-stallen och ta del av olika skådespel som gestaltar Jesus födelse, allt i det djupa vintermörkret där ute på landet, under en oändlig stjärnhimmel. 

Krubban syns tidigt också i den religiösa konsten. I Sankt Valentin-katakomberna i Rom har målningar daterade till runt år 380 efter Kristus hittats. Samtida liknande krubb-konstverk har också upptäckts i Sant Ambrogio-kyrkan i Milano. 

Med tiden blev seden med krubbor allt mer utbredd och skulptörer och träsnidare i Neapel, Genua och andra ställen började producera krubbor för försäljning. Särskilt berömda är krubbkvarteren San Gregorio Armeno i Neapel. Att gå runt där i stans äldsta kvarter, som sjuder av folkliv, tro och övertro, är en säregen livsbejakande upplevelse. Där finns Betlehems-stallet i alla storlekar och konstellationer. Framför allt finns där de mest oväntade figurer och inte alls bara de vanliga heliga karaktärerna. Zlatan i Milan-tröja, drottning Elizabeth i gul hatt och stadens stolthet Sophia Loren, trängs med årets nyheter: tennisstjärnan Jannik Sinner och en viss Donald Trump, självklart med blodigt öra.

– Vi ser till att vara uppdaterade, det är viktigt. Det kommer folk hit från hela världen, hela året, för att se våra skapelser. De uppskattar vår ironi, säger ägaren Gennaro på Di Virgilio krubbmakeri, som gått i arv i fyra generationer. Sedan blir han allvarlig och förmanande.

–  Men i själva stallet vid krubban, där får bara den heliga familjen vara, inga andra, minns det!

I den protestantiska delen av världen, inte minst i Norden och Sverige, var julkrubban länge kontroversiell då den sågs som ett katolskt påfund. Ändå finns uppgifter om krubbor i svenska kyrkor redan under medeltiden. Den första som sattes upp i Sverige i mer modern tid, år 1803, var katolsk. Det här var som bekant långt före mobiltelefoner och tv och rätt snabbt kom katolska kyrkan i Stockholm att dra storpublik med sin julkrubba. Folk fascinerades av figurerna, det uppbyggda landskapet, herdarna, änglarna – allt. År 1834 såldes hela 7 000 biljetter till ivriga besökare.

Det tyska inflytandet var starkt i Sverige och i många svenska borgerliga hem dök importerade tyska krubbor upp. Krubban visade att man kunde kosta på sig något så unikt och dyrbart, en raritet att ståta med på julbjudningarna.

Först år 1886, för bara 138 år sedan, uppfördes en julkrubba öppet i protestantisk regi. Det var i Händene kyrka i Skara stift och församlingsborna blev hänförda av den tredimensionella målningen, skapad av komminister Gustav Teodor Lundblad, älskare inte bara av Gud utan också av konst och musik. 

Det skulle ändå dröja till 1970-talet innan krubborna blev okontroversiella och fick sin självklara plats i vårt lands kyrkor i juletid. Samtidigt blev vi i västvärlden allt mer sekulariserade och profana och krubban är numera för många ett rart pynt utan religiös laddning. På en av mina favoritpubar i London finns en neon-blinkande krubba inne på damtoaletten och jag antar att herrarna också välsignats med en.

Min yngsta dotter gjorde i småskolan en fantastisk kreation där den heliga familjen, herdarna och de vise männen är snögubbar gjorda av flirtkulor. Alla rikt utsmyckade med paljetter och pärlor. Även krubban glimmar och glittrar och Jesus bär en liten krona. Min dotter gillade helt klart inte det puritanska budskapet utan gjorde sin egen variant och krubban är en hundraprocentig humörhöjare i vårt hem, varje år i december.

Ett bevis på att en julkrubba kan se ut på alla möjliga vis fick hela världen ta del av när Notre Dame i Paris nyligen högtidligt återinvigdes. Krubban där skänktes till församlingen år 2019 av Stockholms katolska stift, efter den förödande eldsvådan. Nu fick den äntligen komma på plats, skapad av Gerd Sjökvist och med en bakgrundsmålning av Peter Bigestans, allt starkt inspirerat av gamla dalmålningar. I ett pressmeddelande berättade Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, om krubbans kreatörer.

"Vi valde att be en konstnär från Dalarna att göra en typisk krubba för att visa att Jesu födelse till vår värld verkligen berör alla kulturer och nationer."

Dock är det strikta katolska regler som gäller: Jesusbarnet gör inte sin entré i Notre Dame förrän på julnatten.

***

Läs även: Grönkålen trumfar rödklädde gubben

Läs även: Skinkan åker ut och kalkonen åker in nu till jul