Konsten att göra pengar
Bild: Jennie Ekström
På den internationella konstmässan The armory show i New York dras en vagn med champagne mellan galleriernas montrar. Det är mässans första dag, bara samlare, museirepresentanter, konstrådgivare och andra särskilt inbjudna är välkomna. Flaskorna i vagnen förblir orörda. I dag handlar det mer om affärer än skumpa.
– Vi har en väldigt vacker Peter Halley här borta, säger Sara Berner Bengtsson när ett amerikanskt par i 40-årsåldern besöker Galerie Forsbloms monter.
Det finska galleriet, som för två år sedan expanderade till Stockholm, är en av få nordiska representanter bland utställarna och den enda med svensk galleriverksamhet.
Mannen och kvinnan går förbi Halleys geometriska fält i blått och ställer sig i stället framför ett verk av Jacob Hashimoto. Den amerikanske konstnärens karaktäristiska cirklar av vitt och svartspräckligt rispapper hänger i trådar som ett draperi längs ena kortsidan i galleriets monter.
Paret frågar efter priset.
– 80 000 dollar, säger Sara Berner Bengtsson, som är chef för Galerie Forsbloms svenska verksamhet.
Mannen, som vill vara anonym, är en före detta börsmäklare på Wall Street som sadlat om till konstrådgivare. Han arbetar på uppdrag åt ett tjugotal förmögna klienter med att bygga upp deras respektive konstsamlingar.
– Börsen och konstmarknaden liknar varandra på många sätt. Båda handlar om att hitta de bästa idéerna. Grejen med bra bolag är att våga tänka annorlunda. Detsamma gäller inom konstmarknaden, säger mannen innan han går vidare tillsammans med sin fru.
Att sälja konst på mässor har blivit en central del av den globala konstmarknaden, så viktig att de senaste 20 åren kommit att betecknas som en särskild mäss-era. Enligt rapporten »The art market 2019«, som släpptes den 8 mars mitt under The armory show, sker 46 procent av den internationella handeln med konst i stora hallar som de i New York. De andra delarna av marknaden utgörs av auktioner, försäljning på plats i de respektive gallerierna, och på senare år även en långsamt växande onlinehandel.
Länge var det bara tre konstmässor som hade betydelse för marknaden: pionjären Art Cologne i Köln, Art Basel i Schweiz och Art Brussels i Belgien. Men sedan de uppstod på 1960- och 70-talet har antalet liknande evenemang vuxit stadigt, för att de senaste 20 åren öka explosionsartat. I dag finns uppskattningsvis över 300 mässor, som alla konkurrerar om uppmärksamheten från konstsamlare, kurators, gallerister och institutioner. För gallerier som vill göra anspråk på att vara en del av den internationella konstscenen innebär det ett evenemang varannan månad. Minst. Det är en verksamhet med hög risk. Att delta på någon av de mest betydelsefulla mässorna kostar miljoner. Bara monterhyran på The armory show ligger på omkring 120 000 dollar.
Från deltagarna hörs flera kritiska röster kring mässornas dominerande ställning på marknaden.
– Sedan 1980-talet har de fått allt större makt. Det finns för många mässor i dag. Man märker en trötthet bland både samlare och gallerister, säger Kaj Forsblom, ägare och grundare av Galerie Forsblom.
Galleriet har en ledande ställning i Norden och representerar ett 40-tal konstnärer. Att hamna i Forsbloms stall innebär en möjlighet till internationell karriär utanför den nordiska konstscenen. Bland utställarna på The armory show hör de dock till mellanskiktet.
– Det är blandade känslor. Jag känner både avund och prestationsångest, men också en stark motivationskraft. Vi ska jobba lika bra som de största. Det handlar om extremt mycket nätverkande. Det kan vara utmattande, men jag känner att jag är rätt person på rätt plats, säger Sara Berner Bengtsson.
Två nordiska konstnärer finns representerade i galleriets monter. Finska Riku Mäkinen och svenska Jesper Nyrén. Genom att presentera dem under temat nordisk geometrisk abstraktion och låta dem hänga tillsammans med några av galleriets internationella toppnamn, som Peter Halley, Jason Martin och Jacob Hashimoto, hoppas Galerie Forsblom kunna ge dem en ordentlig skjuts utanför sin hemmamarknad.
– Det handlar mer om att etablera dem internationellt än att bara sälja deras verk till vem som helst. Viktigare är i så fall vem som köper verken. Vi undviker att sälja till samlare som köper konst som spekulationsobjekt eller till konstrådgivare där vi inte vet hos vem verket till slut hamnar, säger Sara Berner Bengtsson.
En av de vanligaste föreställningarna om konstmässor är att konstnärerna själva skyr dem som pesten. Men när Jesper Nyrén blev tillfrågad att följa med kunde han inte tacka nej.
– Det är roligt att få lite glamour i sitt liv, säger han roat. Men jag har ingen uppgift här.
The armory show är ett myller av vita väggar under ett tak av nakna stålkonstruktioner. Här visas konst för miljarder i ett sammanhang som lockar samhällets elit. Flera av mässans besökare är inbjudna av utställarna själva – Sara Berner Bengtsson berättar att hon på flyget till New York skrev 300 personliga mejl till galleriets olika kontakter. Andra är inbjudna av mässan själv. Att kunna erbjuda utställarna köpstarka och inflytelserika gäster har blivit allt viktigare för mässorna de senaste åren. Bland kändisarna i New York syns Sofia Coppola, Isabelle Huppert och James Franco. Till Galerie Forsblom kommer bland andra Leif Pagrotsky och Sveriges generalkonsul i New York, Annika Rembe.
Allt fler besökare stannar till i montern, som har en bra placering nära entrén. Sara Berner Bengtsson och hennes motsvarighet i Helsingfors, Katarina Siltavuori, hälsar och presenterar de olika verken. Inte sällan är priset det första som efterfrågas. På en konstmässa har det kommersiella värdet av det som visas i grunden samma plats som det konstnärliga.
– Många utställare sitter ner i sina bås. Jag står upp när jag möter våra besökare, säger Sara Berner Bengtsson innan hon vänder sig till en man i svart skinnjacka.
– 60 000 dollar, säger hon om ett litet verk av Jason Martin.
– Sexa nolla? Den är så dyr alltså? frågar mannen.
Visitkort överräcks och förs in i en svart bok – den absolut vanligaste ritualen i samtliga av mässans totalt 198 montrar. Efter varje dag följer gallerierna upp kontakterna för att slutföra eventuella affärer.
Så fort den sista besökaren lämnat mässhallarna på söndagen rullas stora trälårar fram i gångarna. Aktiviteten med att packa ner konsten tycks lika febril som att försöka sälja den. Samtidigt skickas hundratals pizzakartonger ut till trötta utställare.
– Det har gått okej, säger Sara Berner Bengtsson.
– Jesper Nyrén har fått fantastiskt genomslag och vi har sålt fem av hans verk. Samtidigt har försäljningen av våra högre värderade och internationellt mer kända konstnärer gått sämre.
Trots att mässan är stängd fortsätter affärerna. En aspirant på ett stort verk av Jason Martin håller över mejl på att dra sig ur då målningen för 135 000 dollar är för stor för att få upp i lägenheten.
– Ska vi erbjuda dem att få den hissad in med kran om de inte får in den i trapphuset? frågar sig Sara Berner Bengtsson.
På bordet framför henne är den svarta boken nästan full med visitkort. Det slutgiltiga resultatet av galleriets medverkan på årets The armory show dröjer ännu flera veckor.
Konstmässan Market art fair pågår på Liljevalchs 12–14 april, som en del av Stockholm art week.
Fakta | Mångmiljardmarknad
- 631 miljarder kronor (67,4 mdr dollar) omsatte konstmarknaden 2018, en ökning med 6 procent jämfört med 2017.
- 2018 var det näst starkaste året det senaste decenniet, enbart slaget av 2014 års rekordomsättning på 68,2 miljarder dollar.
- USA dominerar med 44 procent av marknaden. Därefter följer Storbritannien med 21 procent och Kina med 19 procent.
- EU, utom Storbritannien, har 8 procent av marknaden.
... under stor turbulens
En ökad koncentration av handeln pågår till allt färre aktörer, som köper och säljer allt dyrare, men färre, konstverk.
Det drabbar handlare längre ner på skalan, som tvingas brottas med betydligt mindre marginaler.
Osäkerheten kring brexit och handelskriget mellan USA och Kina har gjort marknaden avvaktande.
Källa: »The art market 2019« . Rapporten är framtagen på uppdrag av Art Basel och UBS.