Kopian är det nya originalet

Märkligt nog finns det en fråga som sällan når den breda Ipred-debatten.

Diskussionerna kring regeringens lagförslag, vilket gör det möjligt för bolagen att bötfälla enskilda personer som laddar ner filer illegalt, anklagas gång på gång för att vara ytliga. Tårögt vädjas det att vi bör prata om vad det faktiskt handlar om: att värna om upphovsrätten och kulturproduktionens fortlevnad, eller att motverka en samhällsutveckling där film- och spelföretagen blir de nya poliserna och där individens personliga integritet sätts på spel. Hur pudelns kärna ser ut beror på vilken sida staketet man står.

Ändå handlar det sällan om vår rådande kultursyn, intimt kopplad till uppfattningen om konstnären som det ensamt skapande geniet, auteuren. Många menar att det är en förlegad syn i ett samhälle som vårt, där mycket av kulturproduktionen sker frivilligt inom sociala grupper och nätverk, inte minst på nätet (det som kallas för »commons-based peer production«, ett begrepp myntat 2002 av Yale-professorn Yochai Benkler).

Till exempel innehåller den internetbaserade encyklopedin Wikipedia i dag fler än 11 miljoner artiklar, skapade av användarna själva. Texter fria för vem som helst att redigera, fria för vem som helst att använda. Alla bidrar, alla är »konstnärer«. I en sådan värld, som domineras av tanken att den kollektiva intelligensen är smartare än geniet, finns det där någon plats för det som kallas upphovsrätt?

Den memetiska kultursynen får också alltmer utrymme på debattforum runt om i världen. Memetiken bygger på Richard Dawkins tankar i boken »The Selfish Gene« från 1976 och kan mycket kort beskrivas som en evolutionsteoretisk studie av den självreplikerande kulturproduktionen (där »memen« är en typ av »kulturgen«). Enligt memetisk logik pågår det ett ständigt kopierande av tankar, uttryck, idéer och beteenden, och för varje »kopiering« sker en modifiering. Och i enlighet med Darwins tankar om det naturliga urvalet är det bara de bäst anpassade »kopiorna« som överlever. Med ett sådant förhållningssätt existerar inte »den identiska kopian«. Hur blir det då med begrepp som idéstöld, plagiat och den immateriella rätten?