Kulturbloggen: En budget som inte minskar avstånd mellan land och stad
En riktig Stockholmsbudget kallade Länsmuseernas samarbetsorgan den kulturbudget för kommande år som presenterades i veckan. Budgeten, som i stora delar ska ses som en coronabudget, storsatsar på reformer för att motverka den ekonomiska kris som följer i pandemins spår.
För kulturen handlar det om 1,9 miljarder extra.
Men en kvarts miljard öronmärks för (ökade) renoveringskostnader för Kungliga dramaten och Operan, och för lån till Tekniska museet och Nordiska museet, alla Stockholmsbaserade, så visst ligger det något i kritiken. Av 17,8 miljarder till kulturen går 1,7 miljarder, nära 10 procent till de centrala museerna.
Under lång tid har anslagen till Länsmuseerna ökat i långsammare takt än lönerna, runt 1 procent, något som museernas samarbetsråd uppmärksammat i flera uppvaktningar till regeringen. Det borde bekymra oss alla, eftersom långt ifrån alla åker till huvudstaden för att gå på museum, vilket gör att tillgången på historisk kunskap blir ojämnt fördelad. Dessutom riskerar viktig kunskap och historiska föremål gå förlorade. Länsmuseerna fördjupar den nationella historian med lokala berättelser och perspektiv, och ger tillsammans en detaljerad bild även av nationens framväxt.
Sedan dess har coronapandemin förvärrat det ekonomiska läget för i stort sett hela besöksnäringen.
Statens kulturråd har gjort sitt till för att minska storstadsövervikten. Gotland, Västerbotten och Jämtland får klart mest pengar per invånare. Stockholmarna fick i fjol en femtedel av vad en gotlänning får i bidrag, 109 000 per invånare. Det finns etablerade vägar ut, som går att använda. Satsningen på kulturskolan, som lärt så många svenska barn att spela gitarr och teater, är lovande. Länsteatrar och riksteatern för ut teateruppsättningar till alla i hela landet.
Regeringen lyfter själv fram klyftan mellan stad och land som ett av de prioriterade områdena att arbeta med i sin budget. Men nationalinstitutionerna har en tendens att ligga i Stockholm. När en stor kakbiten år efter år går till dessa så blir det i praktiken fokus på kulturpengar till Stockholm. En springande punkt är därför var framtida museer och nationalinstitutioner hamnar, just nu handlar det om var det nya Förintelsemuseet ska förläggas. 10 miljoner har i budgeten vikts för att raskt bygga upp det. Stockholms stad jobbar för att det ska bli i Stockholm. I Gamla stan ligger sedan tidigare Judiska museet och Forum för levande historia. Länsmuseerna anser att staten i stället borde satsa på att informationen om förintelsen blir bättre på alla landets museer. Malmö Stad vill att ett Förintelsemuseum hamnar där. I Malmö finns både en historisk relevans – Malmö har varit många flyktingars första anhalt både på 1940-talet och på 2010-talet. Det är också i Malmö den judiska delen av befolkningen har känt sig mest hotad på senare år. Malmöregionen är också tillräckligt stor för att kunna locka många besökare.
Dessutom är det regionalpolitik på riktigt. Det vill säga politik för hela landet, inte bara Stockholm.
