Kulturbloggen: »Spelman är en funktion – inte en könsbestämning«
Bild: TT
Många ser polskan som den mest typiska folkdansen. Men Thomas Fahlander, fotograf och författare bosatt i Falun, hävdar i sin nya bok Gift dig aldrig med en spelman att den vanligaste dansen i Dalarna 1769-1956 var polonäs. Han har samlat in och studerat handskrivna notböcker från klockare och spelmän.
–Polskan dyker upp först efter 1860, som en av flera danser, säger han på telefon.
Spelmannen hade en central position hela 1800-talet i alla livets skiftningar. Fahlander spelar själv fiol och under flera år träffade han den berömda spelmannen Päkkos Gustaf (1916-2000) i byn Bingsjö, varje tisdag. Det är dennes fru, Svea Päkkos, som är upphov till bokens titel. I Bingsjö och Boda hålls varje sommar den berömda folkmusikstämman, då folkmusiker kommer från hela landet för att spela ihop, och människor även vallfärdar dit för att dansa folkdans.
På 1970-talet upplevde svensk folkmusik och -dans ett uppsving, tack vare den gröna vågen som drog genom landet då. Men hur står det till med folkmusiken i dag?
– När folkmusikvågen ebbade ut efter millenieskiftet gick marschen mot nya institutioner och utbildningar. Professionaliseringen har inte varit helt lyckad, för när det akademiska tåget gick stod folkmusikens skyttesoldater – spelmanslagen – kvar på perrongen. Spelmanslagen har varit den bästa publiken och de lockas inte av musikhögskolefolkmusiken.
Han är kritisk till att begreppet ”folkmusik” anses vara musik från hela världen.
–Det är en vanföreställning att svenska folkmusikintresserade känner samhörighet med musik från Nordafrika eller amerikansk blues. Den svenska spelmansmusiken känner samhörighet med vallåtar och Bach, säger han och tillägger:
– Genusdebatten stjäl också energi. Det blir inte lika roligt om man tvingas ta ställning i genusfrågor för att kunna lyssna. Tidvis känner man att Staten vill uppfostra folket att tycka om rätt musik…men en spelman går inte i takt, det gör soldater. ”Spelman” är en funktion, inte en könsbestämning.
Hur är återväxten inom svensk folkmusik? Bjuder 2020-talet på en ny generation spelmän?
– Återväxten är god men upplevs ibland som sviktande, och folkhögskolorna har fått svårt. att fylla platserna. Malungs folkhögskola är trogen spelmansidealet - en enda fiol ska kunna fylla ett dansgolv och hålla det vid liv.
Under pandemin har folkmusiker samma problem som de flesta andra aktörer i kulturlivet.
– Svensk folkmusik behöver vaccin, inte pengar, konstaterar Thomas Fahlander. I dessa dagar står musiken stilla. Streamingkonserter pumpas ut på Facebook men det är lika sexigt som att sola i flytväst. Spelmanslagen ligger i startblocken för att träffas och kommer att göra det så fort de får.
För den stora majoriteten är själva umgänget det viktigaste.
