Lundell: »Vi är för neurotiska för På spåret«

– Vi tänkte att det hörde till god tävlingssed att göra det. Att det hade sett konstigt ut att vägra komma tillbaka. Egentligen är det jättedumt eftersom Johan och jag är fel virke för sånt här. Vi är för neurotiska för att låsas in i en bur och peppras med frågor.

Hur har du förberett dig inför i år?

– Ingenting än faktiskt. Dels för att jag har en ettåring hemma så jag har ingen tid över att läsa på om statsskick och exotiska maträtter. Men också för att jag förra året insåg att det inte går att plugga till detta. Man kan åka till Nordkorea men ändå få en fråga om svenska jeans.

Vad har ni för styrkor och svagheter?

– Styrkan är nog att vi är allmänbildade – svagheten är nog vårt dåliga självförtroende. Vi tror absolut inte att vi tar hem segern ett år till men det känns helt okej.

Har ditt liv förändrats på något sätt efter segern?

– Jag blir mer igenkänd på gatan men det är ofta som folk inte riktigt kan placera mig. »Jobbar inte du ihop med mig på riksdagsbiblioteket?« kan de fråga. »Jo« svarar jag. Vad ska man säga? Men den största förändringen var nog att jag värvades till Fokus! Det var bättre än bucklan.

Vad är tipset för att bli duktig?

– Läs mycket tidningar! Det är det bästa sättet att bli allmänbildad på.

Stämmer det att det är lyxigare i första klass-buren än dressinen?

– Ja! Det är faktiskt så. Jag kan inte svära på att det verkligen är så men jag är 99 procent säker på att buren är lite större i första klass, vattnet är lyxigare och ljuset är bättre. Man känner sig genast lite underlägsen när man sitter i dressinen och tittar bort mot första klass-buren.