Med största möjliga mod…

Text:

Bild: Niklas Palmklint

Cirkusdirektör Tilde Björfors ville utmana sina rädslor. Därför fastnade hon för nycirkusen som konstform.

-Jag är så förvirrad. Jag vet inte ens om det är höst eller vår – men just ja, det är vinter nu så alla de priserna var nog i år. Jag blir alltid jätteglad men också generad. Om man ser till mina priser så kommer de dessutom jämt i klumpform. Men jag är oerhört glad och ser detta som ett erkännande för hela vårt scenkonstområde. Vi är många som kämpat för att cirkusen ska få en status som konstform.

Tilde Björfors sitter i en repetitionssal på Dramaten och försöker komma på svaret på frågan om hur många priser som hon egentligen tagit emot under 2017. Med Fokus pris för »Årets svensk – kultur« är det fyra stycken men Cirkus Cirkör-grundaren sitter inte hemma och putsar sina utmärkelser (medaljen från H.M. Konungen, 8:e storleken i högblått band, som Tilde Björfors tilldelades 2012, hade hon dock nyligen på ett barnkalas med prinsesstema).

Hon är just nu mitt uppe i repetitionerna av »Kras« – en Dramatenföreställning för barn som har premiär den 25 januari. Häromveckan var Tilde Björfors också i rumänska Timis¸oara där Cirkus Cirkör-föreställningen »Limits«, som hon regisserat, framfördes vid sex utsålda föreställningar. För många i staden blev det en första kontakt med nycirkus – den konstart som Tilde Björfors älskat sedan början av 1990-talet.

– Det är stort att få vara med när publiken får möta den konstformen för första gången. Det händer så sällan numera att man kommer till en plats där nycirkus inte spelats förut. Man blir påmind om vad man själv fick möta för tjugofem år sedan. Det blir en aha-upplevelse.

Tilde Björfors har i dag den avundsvärda titeln cirkusdirektör men kan också titulera sig professor i nycirkus (hon var den första i världen när hon blev det 2005) på Danshögskolan i Stockholm. På Tilde Björfors visitkort från Cirkus Cirkör står det dock bara »artistic director« – konstnärlig ledare – trots att hon säger att saker alltid blir bättre när de är i mängder.

– Då blir det som påståenden! Jag har ingen professorshatt men däremot har jag flera cirkusdirektörshattar. Ett tag samlade jag på sådana. Jag hittade dem på Tradera och Blocket. Min finaste cirkusdirektörshatt är också min högsta.

Inför »Kras« är det i stället glas som samlats. Replokalen är full av dryckeskärl i olika former och intervjun avbryts kort när en man kommer in för att hämta ett gäng som ska stämmas. På väg ut faller ett glas i golvet och splittras i tusen bitar. Det passar perfekt in i föreställningens upplägg där de medverkande ska gunga och göra akrobatik över krossat glas. Det låter livsfarligt. En av anledningarna till att Tilde Björfors en gång fastnade för nycirkus var just för att det handlar om att utmana sina rädslor.

– Jag forskade i nästan fyra år på risker och möjligheter och gränslandet däremellan. Jag pratade med hjärnforskare, neurologer, ledarskapsforskare och cirkusartister. Jag lärde mig förstå att vi föds rädda som en överlevnadsinstinkt. Vi föds också med lusten att lära. Den finns som en drivkraft i oss men rädslan är snabbare. När vi står inför något okänt så hoppar rädslan till. Men om man tänker efter lite så kan nyfikenheten aktiveras. För att skapa något nytt måste man ut i det okända.

Hur modig är du själv?

– Om jag skulle undvikit allt jag är rädd för skulle jag fortfarande sitta i mitt rosa flickrum. Jag var jätterädd som barn men jag fick smak för att göra det som jag inte vågade. Cirkusartister är också rädda men de har tagit rädslan i hand och använt den. De vet att det finns risker men de fokuserar på möjligheterna. Det går att förändra världen med nycirkus och det är det som jag vill ge människor. < Kristin Lundell

Motivering Tilde Björfors

Hon har redan, bland mycket annat, fått kungens medalj, Natur & Kulturs pris, Expressens teaterpris och utmärkelsen Årets europé. Hon är professor, direktör och regissör i ett. Årets kultursvensk har sedan 1995 gjort Sverige till ett av världens ledande nycirkusländer. I sin dagliga verksamhet och i sina föreställningar kombinerar hon estetiken och underhållningen med aktuella samhällsfrågor. På så sätt bidrar hon till att öppna dörrar och vidga perspektiv i en tid när offentligheten blir smalare, både till uttryckssätt och i tanken. Årets kultursvensk är Tilde Björfors.

Årets svensk

Anders Arborelius

Årets medicinsvensk: Hon räddar kvinnors underliv

Årets ekonomisvensk: Genväg till forskningen

Årets teknik- och innovationssvensk: Kapitalisten som har fått nog

Årets kultursvensk: Med största möjliga mod…