”Mormor fick snyta ungar medan morfar såg hajar till sjöss”
Åland och ålänningar i flera generationer är ämnet för prisbelönta författaren Karin Erlandssons nya roman.
Bild: Marcus Boman/Schildts & Söderströms
Hav, hem och historia. Relationer, känslor, ro och oro. Hem handlar om kvinnorna som stannade hemma – men också om barnen och männen som är ute på sjön. Romanen rymmer unika men samtidigt universella livsberättelser.
Du är från Nykarleby i Österbotten men bor på Åland. Har du kommit hem?
– Ja, jag har kommit hem. Det kände jag direkt när jag och min åländska man flyttade hit 2005. Här vill jag stanna. Jag har inte behov av att resa och uppleva nya saker hela tiden. Och jag tycker om att vara hemma.
Varje kapitel i nya romanen handlar om en kvinna av sin tid. Du speglar historiska händelser, men hur är det med romanfigurerna, bygger de på verkliga människoöden?
– Nej, de är ren fiktion. Jag har försökt att föreställa mig vad som finns bakom de viktiga historiska händelserna. Vi vet att ålänningarna gömde sig i skogen under kriget som varade 1808–1809. Men vad hände med dem? Det måste ha varit fasansfullt.
Karin Erlandsson tipsar om åländsk kultur
Lilla åländska ordboken
Förlagsredaktören Ralf Svenblad har i flera böcker listat den åländska dialekten med alla dess särpräglade ord. Här får man lära sig vad man gör då man nojsar, trynar och kråsar, vad talka, skabbflundror och fäx är och att adjektivet vilig ska böjas välkare, välkast.
Häxprocesser i ord och ton
Carina Karlsson är åländsk författare och poet och har i flera böcker behandlat olika delar av Ålands historia. Hennes senaste roman, Märket, handlar om de åländska häxprocesserna på 1600-talet. Kulturföreningen Katrina lät skriva operan Lisbeta på samma tema, den kan ses på Youtube.
Jazzpiano på högsta nivå
Den ryske jazzpianisten Vladimir Shafranov är sedan många år bosatt på Åland. Under sina år i New York spelade han tillsammans med bland andra Art Farmer, Chet Baker och Dizzy Gillespie. Han turnerar fortfarande och ger ut skivor, och under sällsamma stunder uppträder han också på Åland. Missa inte hans musik.
– Min grundtes har varit att det mänskliga har varit likadant genom historien; de problem som kvinnor har haft genom tiderna liknar mina egna och andras.
Har du kombinationen familj och sjöfart nära dig själv också?
– Jo, det har jag. Min morfar var på sjön. Jag förstod som barn att det var den bästa tiden i hans liv. Jag tänkte först att jag skulle skriva om mannen ute på havet. Sedan pratade jag med mamma om hur min mormor hade haft det när hon stannade hemma och skötte hemmet. Hon fick snyta ungarna medan morfar skickade brev om hajar och andra spännande saker som hände till sjöss. Männen hade det kanske lättare. För dem var det ofta ett slags frihet att få lämna vardagen. Som mamma har man ansvar för ett annat liv. Det är större psykologiska skiftningar att skildra i en bok.
Vilket ursprung har berättelserna i dina böcker?
– De kommer från musik. Det låter kanske flummigt, men jag ser boken som en känsla innan jag börjar skriva. Den förkroppsligas inte förrän jag hittar rätt soundtrack till berättelsen.
Vilken musik hör ihop med din roman Hem?
– Filmmusik – som till exempel den från Once upon a time in the west och Flying over Africa. Handlingen krävde stora känslor och svepande fioler. Det tog lång tid innan jag kom fram till att det var just filmmusik som jag behövde.
Hur är kulturlivet på Åland, med drygt 30 000 invånare?
– Det är livligt med allt från professionella musiker till poetryslammare. Här finns många författare och Mariehamns litteraturdagar som äger rum varje år i mars. Åland är som en småstad med storstadshybris. Det går igen i konsten och litteraturen. Vi har en livlig amatörkulturvärld.
Hem ges ut av bokförlaget Forum/Schildts & Söderströms.
