Nittve behåller miljonmålningen
Bild: Scanpix
Vintern 1998 arrangerade USA:s utrikesdepartement en konferens där 44 länder skrev under de så kallade Washington-principerna, om hur konst stulen under nazitiden ska återbördas till sina rättmätiga ägare. I sommar följer EU:s ordförandeland Tjeckien upp konferensen. Programmet är ännu inte offentligt, men helt säkert kommer många diskussioner att handla om Sverige.
På Moderna museet i Stockholm hänger nämligen tavlan »Blumengarten«. Tvisten om den är en segsliten historia som enligt kritiker svärtar Sveriges rykte. Arvingarna till den tysk-judiska affärsman som förlorade tavlan 1938 trodde att de snabbt skulle få gehör för sina anspråk när de började driva frågan 2003. Sverige är ju en av de stater som skrivit under Washington-principerna.
Men sex år senare är läget låst mellan museet och arvingarnas advokat. Arvingarna anser att tavlan villkorslöst ska lämnas till dem.
– Men vi har naturligtvis erbjudit museet att få tillbaka det belopp som betalades för tavlan på 60-talet, säger arvingarnas advokat David Rowland.
Museet har i stället bland annat föreslagit att »Blumengarten«, som är värd runt 30 miljoner kronor, ska säljas och att vinsten delas mellan museet och arvingarna. Eller att det formella ägandet skrivs över på arvingarna, på villkor att tavlan stannar i Stockholm.
I somras enades parterna om att försöka hitta en sponsor som köper tavlan av arvingarna, men låter den hänga kvar på museet. Moderna museets chef Lars Nittve har avböjt att medverka i Fokus – »pressen kommer att meddelas när allt är klart«. Men David Rowland, som förra veckan träffade Nittve och advokaten Jan Widlund i New York, uppger att museet inte har lyckats hitta någon sponsor. Däremot har arvingarna presenterat en köpare som är beredd att låta tavlan hänga kvar i tre till fem år. Men enligt David Rowland kräver Moderna museet en låneperiod på mellan 10 och 20 år och har därför avvisat lösningen.
– Vi är tillbaka på ruta ett, konstaterar han.
Nu börjar pr-kampen. Under nästa vecka kan kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth förvänta sig brev från David Rowland och de fyra arvingarna, av vilka två är Förintelseöverlevare och i dag i 85-årsåldern.
Sedan Moderna museet 2007 fick regeringens uppdrag att lösa frågan om »Blumengarten« har kulturministern varit fåordig. Men i en DN-intervju förra sommaren antydde hon skepsis till ett återlämnande och hänvisade till den kompensation som på 60-talet betalades till släkten Deutsch av den västtyska staten. Det argumentet används också ofta av museets ledning. Motargumenten är bland annat att kompensationen betalades vid en tid då alla trodde att »Blumengarten« var förstörd – det fanns ingen tavla att göra anspråk på. Och att praxis är att kompensationen betalas tillbaka till tyska staten när ett föremål återbördas.
I Storbritannien har frågan diskuterats häftigt i vinter, efter att en tidigare chef vid den brittiska konstakademin uttalat sin motvilja mot att återbörda stulna konstföremål. Och i Tyskland meddelade regeringen i förra veckan att man överklagar ett domstolsbeslut om att en arvinge till en judisk konstsamlare ska få tillbaka ett konstverk som beslagtogs av Gestapo och i dag finns på ett museum i Berlin.
Anne Webber, som är ordförande i Commission for Looted Art in Europe och ingår i den expertgrupp som arbetar med den tjeckiska konferensens program om konst stulen av nazisterna, anser att hanteringen av »Blumengarten« är anmärkningsvärd och svärtar Sveriges rykte.
– De som förnekar arvingar rätten till det som tillhör dem, ställer sig jämte de nazistiska plundrarna, säger hon.
Stals på 30-talet
År 1938 lämnade Otto Nathan Deutsch Tyskland på grund av den tilltagande judeförföljelsen. Men hans bohag nådde aldrig den nya adressen i Amsterdam. Bland tillhörigheterna fanns målningen »Blumengarten (Utenwarf)« av expressionisten Emil Nolde.
I mitten av 60-talet dök verket upp på en konstauktion och köptes av Moderna museet.Arvtagare till Otto Nathan Deutsch gjorde anspråk på tavlan 2003, med hänvisning till de så kallade Washington-principerna som Sverige har undertecknat. Konst som konfiskerats av nazisterna ska enligt principerna återlämnas efter att en »just and fair« (rimlig och skälig) lösning har uppnåtts.
