Så blev Östra station en av världens bästa järnvägsrestauranger

Hon föddes på kapitulationsdagen den andra maj och döptes på fredsdagen den åttonde 1945.

– Ja det var stor fest när jag kom till världen, säger hon Berit Wahlgren, den svenska husmanskostdrottningen på Restaurang Östra Station i Stockholm. Internationellt ansedd som den femte bästa järnvägsrestaurangen i världen.

Här har det langats fram stekt fläsk med löksås. Strömmingsflundror med potatismos, fläsklägg med rotmos och biffstek med lök i 90 år.

Med vissa undantag, för när Berit Wahlgren köpte Östra Station var krogen på ruinens brant och det serverades bara grillkorv med pommes frites och fiskpinnar med fabrikstillverkad remouladsås.

–  Det var rent förfärligt och jag fick börja med att slänga ut trasiga kastruller, slöa knivar och fulla kockar. Sedan fick jag arbeta med ryktet och börja laga och servera mat på riktigt, berättar hon, uppvuxen vid dåvarande Roslagsbanans slutstation, Norrtälje.

– Att vara Rospigg betyder att man är envis, och det är jag. Envis och bestämd.

Det kan de allra flesta Djurgårdsfans vittna om. Restaurangen är nämligen ett tillhåll matchkvällar före och efter avspark på Stockholms Stadion som ligger alldeles intill. Själv är hon inbiten djurgårdare.

– Jag kan ha sexhundra gäster en sådan kväll. Det kan bli livligt, men om jag ryter i och ber alla att ta det lugnt, då gör dom det.

Annars är Östra Station känt för sina trogna stamgäster både till lunch och middag. En av dessa var den kände fotografen Lennart Nilsson som till slut förärades en egen stol på restaurangen. En annan, George Carlsson som åt alla sina måltider här under 70 år.

– Han var speciell. Vi kom att känna varandra väl. När krogen gick dåligt under några år räddade han mig ur konkurs. Jag fick låna 300 000 kronor av honom mot sex procent ränta och att han fick äta gratis på krogen så länge han levde. George är en av anledningarna till att jag finns kvar även om räntan var horribel.

Det var Berits moster, Annie Schollin som fick kontraktet till Restaurang Östra Station 1935.

– Hon var då hovmästare på Djursholms Värdshus som låg alldeles intill Roslagsbanan och där järnvägens direktörer brukade äta. Annie hade en förmåga att ta folk och att också ställa sig in på ett rätt flörtigt sätt så när direktörerna behövde folk till järnvägsrestaurangen i stan föll valet lätt på moster Annie. Då hade restaurangen drivits några år utan framgång av andra.

– Annie Schollin lär ha varit benhård i affärer och behövde inte betala någon hyra för krogen samtidigt som hon håvade in så mycket pengar att hon både kunde ha hembiträde, fin bil och samtidigt göra sig onödig på krogen. Driften fick personalen sköta efter hennes stränga anvisningar, enligt Berit.

–  Både mamma och jag jobbade här under moster Annie Schollin. Jag började som tolvåring så jag har fått se det mesta genom åren. På Annies tid kunde krogarna lätt skaffa sig en massa svarta inkomster och det var väl så det hela gick runt. Ingen personal ville ha vita löner så det smusslades med det mesta. Om en öl egentligen kostade tio kronor lade serveringspersonalen på tre kronor så de kunde tjäna extra, berättar Berit som aldrig haft goda tankar om sin moster.

– Hon var förfärlig, bestämde allt och passade det inte fick man sparken. Det var en väldig rotation på folk. Det är aldrig bra för en krog.

Det var moster Annie som bestämde att Berit skulle ta över Östra Station och när hon hade bestämt sig för något så fick det bli så.

– Jag hade ingen egen vilja i min relation till min moster och restaurangen var ett moras. Egentligen var den inte värd ett öre 1983, men jag fick betala ordentligt ändå. Sedan tog det några år för mig att bygga upp stället igen, ryktet var skamfilat och maten förfärlig.

Berit hade som mål att laga sådan mat som Östra Station blivit känd för de första decennierna. Hon gick runt bland leverantörer för att hitta det bästa fläsket, det bästa oxköttet, de bästa grönsakerna och de finaste fiskarna.

– Det är ju så otroligt viktigt för smaken med bra råvaror även om man lagar rustik husmanskost och har det som signum.

Berit bestämde sig för att kombinera den unika funkisarkitekturen med redig husmanskost och generösa portioner.

Huset och restaurangen ritades av arkitekten Albin Stark, mest känd för Chinateatern. Han involverade också arkitekten Eric Lallerstedt, farfar till krögaren med samma namn och som en gång ritade Tekniska Högskolan.

Hela restaurangen är genombruten från stationsplanet och via restaurangen upp till en väldig takmålning av konstnären Evald Dalskog som föreställer olika yrkesmän från Roslagen. Sitter man uppe i restaurangen kan man alltså se ner i stationshuset och upp på plafondmålningen i taket.

– Arkitekturen är unik och det är också inredningen. Ingenting är rört sedan huset invigdes 1932, berättar Berit Wahlgren som har sett till att allt har renoverats försiktigt. Bland annat de unika möblerna, som stolarna i restaurangen, som ritades av NK:s möbelavdelning och deras berömda chef Einar Albin Hjort.

– Stolarna är specialdesignade till restaurangen och finns ingen annanstans än här. Hjorts möbler går för hundratusentals kronor på auktioner nuför tiden.

– Det enda vi gjort med inredningen är att skärma av en del av restaurangen med glasväggar. Det fanns en tid i Sverige när man inte fick servera vin i annat än slutna rum. Då byggde vi de där väggarna. Det gör ju att vi kan ta emot sällskap som vill sitta lite för sig själv, säger husmanskostdrottningen, som efter en lång dag på jobbet tar med sig alla dukar och servetter hem i stora IKEA-kassar till bostaden och ställer sig att tvätta och sedan stryka fö att det ska vara rent och snyggt även nästa dag.

– Det har jag gjort varje dag ända sedan jag tog över Östra Station.

Hon har med sig både barn och barnbarn som jobbar med henne, men ingen av dem känner sig hågade att ta över. Frågar man får man en axelryckning till svar.

– Jag vet inte alls hur det blir framöver, säger Berit Wahlgren på Järnvägsretaturangen Östra Station.

– Jag borde gått i pension för länge sedan, men jag kan inte låta bli att driva vidare. Jag har en så solidarisk och bra personal. Kockarna har varit här i 22 år så det vittnar om att det är en bra arbetsplats. Å andra sidan är huset rivningshotat trots K-märkningar och popularitet. Staden säger att det ska byggas nytt här 2035. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Läs även: Vilken är din favoriträtt? Låt minnet avgöra

Läs även: Du har alltid tillagat lutfisken fel