Skildrar livet i bibelbältet: ”Hörde mycket om yttersta tiden”

Du har jobbat i offentligheten i många år och är kanske framförallt känd som imitatör i SR:s Public service och komiker – nu har du skrivit en roman om frikyrkor, boxning, kvinnlig vänskap med ganska svarta stråk?

– Jag har haft en berättelse i mig länge. Jag ville ha en bok om Adina och Malin i en frikyrklig miljö. Adina och jag delar upplevelser av den miljön även om våra livsberättelser är helt olika och boken totalt påhittad. 

Du växte upp i bibelbältet, utanför Jönköping. Familjen var aktiv i Allianskyrkan. Romanens huvudpersoner Adina och Malin är dels vuxna i nutidens Storstockholm, dels barn på åttiotalet, i en ganska obehaglig frireligiös miljö. Hur mycket av Rachel Mohlin finns i de här två flickorna?

– Adina och Malin är mina låtsaskompisar efter att vi har umgåtts så länge. De är, liksom jag, uppvuxna i slutet av åttiotalet i Småland då vi alla tre hörde mycket om ”Den yttersta Tiden”. Vår upplevelse blev rädsla för att göra fel, domedagen och helvetet som kanske komma skall om man syndar. Mina erfarenheter av det har jag skruvat till, berättelsen är inte ett resultat av det självupplevda. 

Kände du Adina och Malin i din barndom?

– Jag har processat min erfarenhet genom två påhittade personer. På något sätt upplevde jag delar av mina erfarenheter igen – genom de här karaktärerna. Skapande har läkande effekt!

Den religiösa miljön som du beskriver i boken är ganska svart. Var det så för dig med?

– Min egen upplevelse är inte lika svart. Jag ville genom boken undersöka vidare vad det gör med två unga kvinnor att leva med en rädsla för helvetet i en liten by på landet med social kontroll och snäva ramar och samtidigt känna en enorm längtan efter att leva livet.

Är du troende i dag?

– Jag känner hopp och tror på kärleken! Och räknar alltid med undertexten i det som sägs eller syns.

Då låter det ändå som om du fått något positivt av din frikyrkliga uppväxt?

– Javisst, mina upplevelser är på många sätt också väldigt olika det Adina och Malin upplever. Jag är tacksam för att jag tidigt lärde mig att tänka bortom det vi ser även om jag fått jobba hårt för att bli av med rädslan och ångesten det också väckte i mig. 

Har din mamma och dina systrar läst boken? 

– Min egen mamma förlorade jag våren som jag skulle fylla sjutton år, men hon var oavbrutet uppmuntrande av all form av hitte-på. Jag gissar att hon skulle läst med god aptit.

Du börjar närma dig 50-årsstrecket. Har du vänner kvar från den här uppväxten?

– Jag har två nära vänner som jag har hållit i handen sedan jag var liten. 

Har du fler böcker inom dig?

– Definitivt en bok till. Jag vill fortsätta berättelsen om Adina och Malin. 

Vilken typ av litteratur läser du och tycker om?

– Jag läser allt. Jag är svag för och imponerad av Elizabeth Strout … Bodil Malmsten har jag läst mycket av och jag tycker mycket om Linn Ullman.

Det märks ändå i Dungen att du är komiker. Det finns en framträdande karaktär i boken, KBT-terapeuten S. Man hör hennes – ganska irriterande röst – inom sig när man läser. Är hon en skapelse av att du som imitatör och komiker jobbat i så många år med röster?

– Ja, det stämmer. Hör du henne inom dig när du läser så har det blivit som jag ville. Huvudpersonen Adina pratar väldigt lite i boken. Det mesta om henne utspelar sig i hennes inre.  

 Dungen ges ut avbokförlaget Polaris.