Smutsigt

Den snygge, framgångsrike Jonas Wahl får ny skjuts i advokatkarriären som tv-kommentator i en bordellrättegång samtidigt som hans eget sexmissbruk eskalerar. Den perfekta, lika framgångsrika hustrun Rebecka brottas med sin egen sexualitet medan insikten om makens dubbelliv långsamt sjunker in. Tonåriga dottern Emma får bittert erfara att omgivningen gärna betraktar henne som sexobjekt men fördömer henne som sexsubjekt. På vägen mot undergången utforskas olika aspekter av 2000-talets syn på mäns och kvinnors sexualitet i Katarina Wennstams debutroman »Smuts«.
Tv-journalisten och författaren Katarina Wennstam har tidigare skrivit de uppmärksammade reportageböckerna »Flickan och skulden« och »En riktig våldtäktsman«. Den första handlar om hur domstolar kan beakta våldtäktsoffers klädstil och berusningsgrad som en relevant omständighet i ett åtal medan den andra vederlägger fördomar om våldtäktsmannen som den svartmuskige, kvinnofientlige förloraren, för att i stället peka ut medelsvensson som den vanligaste gärningsmannen.

Tanken att skriva en roman sprang ur både en lust att försöka sig på romanskrivandet och mättnaden inför fakta om trafficking och sexualvåld.

– Det blir så tungt – jag hade själv inte orkat läsa ännu en faktabok om sexualbrott. Och jag söker mig gärna till deckare som har ett budskap utöver deckarintigen. Brott säger alltid något om samtiden – om samhällets normer, värderingar och attityder, säger hon.

– Dessutom ger romanen betydligt större frihet – både att utveckla ett resonemang och att beskriva stämningar och subtila attityder som kanske inte hör hemma i ett objektivt nyhetsinslag.

Utöver en överklasstorsk, hans inredningsfixerade fru och deras försummade barn förekommer i »Smuts« också en sexköpande brottmålsdomare med förlegad kvinnosyn och en besjälad kvinnlig åklagare som kämpar mot kvinnofientligheten inom rättsväsendet. Katarina Wennstam är medveten om risken att det skulle förekomma schabloner och »onda män« i romanen.

– Visst finns det stereotyper i boken men jag har ett viktigt budskap som jag vill få ut till så många som möjligt. Mitt mål är både att underhålla och engagera och för att nå ut till en bred publik är spänningsromanen en attraktiv uttrycksform, förklarar hon.

– Tro mig, jag har rensat bort en massa schabloniserade män och låtit andra agera på ett mindre manschauvinistiskt sätt för att nyansera bilden.

Så, vilket är hennes budskap egentligen?

– Det är nog att vi bär på så mycket föreställningar om manlig och kvinnlig sexualitet. Ta Jonas Wahl som köper sex och söker – och hittar – stöd i samhällsnormen för att fnasket behövs, att prostitution är världens äldsta yrke och så vidare. Och så dottern Emma, oskuld och vit som snö, som precis börjat upptäcka sin lust och sexualitet och mest möts av hån och äckel. Mitt budskap är helt enkelt att vår sexualitet bemöts helt olika beroende på om du är man eller kvinna.

Gång på gång återvänder Katarina Wennstam till samma ämne med samma engagemang och kraft. I pauserna mellan amning av nyfödda dottern och umgänge med familjen arbetar hon redan med nästa roman, en fristående fortsättning på »Smuts«. Några av personerna återkommer och ämnet är nära angränsande – mäns våld mot kvinnor.