»Stjärnorna har stått rätt för mig«
Bild: Scanpix
För ett par år sedan såldes världsrättigheterna till romanen »Amberville« till det amerikanska prestigeförlaget Harper Collins.
Priset – 350 000 dollar – fick förlagsvärlden att reagera; vad var det för fynd amerikanerna hade gjort? Få hade ännu läst en rad ur manuset och ingen hade hört talas om författarnamnet Tim Davys, men när den stora bokmässan i Frankfurt startade kort därpå var intresset på topp och förlag från en lång rad länder försäkrade sig om möjligheten att ge ut boken.
Historierna om »Amberville« och »Hypnotisören« påminner om varandra. Båda böckerna är skrivna under pseudonym, av svenska författare. De har omgetts av en kittlande kombination av hemlighetsmakeri och utsagor om rejält tilltagna ekonomiska förskott. Och deras gemensamma nämnare heter Jonas Axelsson, litterär chef på Albert Bonniers Förlag.
Det är han som under sommaren suttit på svaret på vilka som döljer sig bakom pseudonymen Lars Kepler: paret Alexander och Alexandra Ahndoril.
Sedan mitten av 90-talet är Jonas Axelsson det litterära Sveriges guldgosse med säker näsa för kommersiell potential. När han som 31-åring 1996 blev chef för Månpocket drog han i gång en satsning på offensiv marknadsföring, snärtiga omslag och kortare omloppstider mellan förstautgivning och upplaga i mjuka pärmar.
Satsningen sammanföll med pocketboomen, i ett slag verkade den svenska aptiten på litteratur vara omättlig. Att Månpocket krängde böcker som aldrig förr gjorde intryck på Albert Bonniers Förlag. Den rekordunga förläggaren värvades med särskild uppgift att attrahera yngre bokköpare.
Lanseringen av »Amberville« – vars författares identitet fortfarande är höljd i dunkel – och »Hypnotisören« kommer säkert att studeras av framtida marknadsföringsstudenter. Men den hittills främsta kommersiella framgången hade Jonas Axelsson strax efter millennieskiftet. Han hörde talas om att författaren Dan Brown, som skrivit några romaner utan att göra större väsen av sig, hade något spännande på gång. Innan ryktet börjat spridas och rättighetskostnaderna skjutit i höjden, skrev han avtal om utgivning.
I dag har 1,1 miljoner exemplar av »Da Vinci-koden« sålts i Sverige.
– Stjärnorna har stått rätt för mig några gånger, säger Jonas Axelsson själv.