Susanna Popova: Prins Harry – din bok riskerar att skada dig

Öppet brev till Harry – formerly known as Prince:

Grattis, din första bok Den andre gör det rimligt att hälsa dig välkommen över till andra sidan.

Det tar fjorton rader innan orden "mental hälsa" nämns första gången. Och de 480 sidorna avrundas med en fin berättelse om hur du under ditt första barns födelse såg till att få i dig all lustgas som fanns på rummet där din fru låg och födde ert första barn.

För alla som letar sig tillbaka finns ett stort problem. Det problemet har du uppmärksammat. Hur ska det gå att lita på minnet? Minnet är notoriskt opålitligt och du skriver återkommande om hur du saknar minnen, men likväl berättar du. Ja, det får läsaren själv ta ställning till. Värt att fortsätta läsa? Jag gjorde det, det är mitt jobb, eftersom jag skriver. Ett jobb som nu också är ditt.

Så vad skriver du? Ett sätt att berätta som är återkommande finns i hur du beskriver sommaren 1997 på Balmoral. Minnet därifrån är, som du skriver, alltid underbart. Men, det var också en chock att komma dit, från soldränkta St Tropez. Okommenterade motsägelser är krävande för läsaren, och det går att föreställa sig vilka viga fötter dina redaktörer är utrustade med. Du blir rasande på en butler som skriver en avslöjande bok om din mamma, för att tjäna – pengar – på den. Tillåt oss andra att misstänka att du inte skulle ha skrivit den här boken, om du inte tjänat några pengar alls.

Du, Harry verkar inte se "an heir and a spare" som ett etablerat uttryck i adliga kretsar, utan ger intryck av att tro att det myntats i samband med din egen ställning som Den andre.

Hursom följer du Harry tidens credo. Öppna ditt hjärta, sätt inte bara ord på allt utan dela dem. Med så många som möjligt. Det är hjärtskärande, och aningen utmattande, mest därför att du inte verkar förstå hur denna andra sida fungerar. "Ni känner inte min mamma", skriver du, men verkar blind för att vi nu gör det i ännu högre grad än innan. Därför att du, H, avslöjar detaljer om henne som ingen faktiskt kunnat kräva att få veta. Utom möjligen ett riktigt drivet förlag.

Vi får dessutom veta saker vi faktiskt i efterhand gärna hade varit utan, som detaljer om ditt underliv. Jo, faktiskt. Du höll på att förfrysa pitten, så var det. Skriver det för att ingen, utom de allra mest förhärdade, ska få för sig att springa och köpa boken.

För dit är det lätt att komma. H:s tes är att en oerhörd mängd människor därute vill honom illa, men idén om värdet i att vända ut och in på sitt privatliv, och publicera det, är det som verkligen riskerar att skada dig.

Vad är en kunglighet? Vi kan travestera uttrycket att föräldrar, det är bara vanliga människor som fått barn. Kungligheter, det är bara vanliga människor som fötts med krona, bildligt sett. Sen behövs en bra fostran in i rollen, men det verkar du som Den andre aldrig ha kommit i närheten av.

H:s stora hatobjekt är medierna. De har, dina ord, dödat din mamma. Uppskattningsvis halva boken ägnas åt din kamp mot medierna och du verkar inte ha uppfattat ironin i att du nu satt dig i knäet, på till exempel mig, och tidningen Fokus, för att få ut budskapet om den mediala brottsligheten.

Det går inte att landa i en annan slutsats än att du H, är en synnerligen tanklös inte längre så ung man. Så för din skull H, måste jag skriva: köp inte den här boken. Och ett råd, den vars uttalade mål är att skydda sin familj, undviker att vara indiskret.

Nej, Harry kommer inte att hota monarkin. Den har en tradition av rebeller, vilka är precis den ingrediens som behövs för att ställa de ansvarsfulla där inne i den allra tydligaste relief.

***

Läs även: Från gyllene bur till guldkalv

Läs även: Drottning över ett vittrande rike

Läs även: She did not change