Trädgårdens nya lott

Ungefär en mil bort från den pågående politikerveckan på Järvafältet i Stockholm ligger det som en gång var Akalla Ekoodling. För fyra år sedan hungerstrejkade Rafael Altez Calderon på Akalla torg för att få fortsätta odla på Järvafältet. Han vann, men det var en tillfällig seger. Året därpå stod det klart att kontraktet på kommunens mark inte skulle förnyas.

I dag driver Calderon utan något avtal den klimatpolitiska gerillaodlingen Den gulliga folkrörelsen, på mark som det sociala företaget Blå vägen arrenderar i koloniområdet i Hjulsta. Dit kommer ungdomar för att lära sig det gröna värvet.

På andra sidan arrenderar Hjulsta koloniträdgårdsförening avtalsenligt av Stockholms stad.

En å delar koloniområdet. På ena sidan sitter en äldre man och sover på sin stol i sin odlingslott. På den andra sidan står en mor och dotter och planterar blommor.

Koloniträdgårdarna har alltid varit politiska. När socialdemokraten Anna Lindhagen tog rörelsen till Sverige i början av 1900-talet var den ett sätt att bota nöd och ge fler tillgång till färska grönsaker. Men i dag har nyttoträdgården i många fall blivit en hobby och rent av lyx för storstadsmänniskan. Enligt en rapport från Fritidsodlingens riksorganisation är trädgårdsarbete den populäraste utomhusaktiviteten efter promenader. Och i och med statushöjningen växer även köerna så att det knakar.

För åtta år sedan fick Agneta Allernäs, styrelsemedlem i Karlbergs-Bros koloniförening, sin kolonilott. Då stod uppemot 100 personer i kö och kötiden var 15 år. I dag väntar 600 personer på en lott.

– I dag kan det ta 15–25 år att få sin egen kolonilott och det finns absolut ingen garanti att få en, säger Ulrika Flodin Furås, chefredaktör för förbundstidningen Koloniträdgården.

Rafael Altez Calderon har blivit stadsodlingens kanske främsta opinionsbildare och när Sveriges politiker samlas i Järva är hans förening självklart på plats. Där, liksom på flera håll runt om i landet, drivs integrationsprojekt, där svenskar och invandrare möts runt ett gemensamt odlingsintresse och tar del av varandras matkulturer. Odlingsgurun Lena Israelsson påpekar att social mångfald på koloniområden berikar den gröna mångfalden. Med utvecklade odlingstekniker odlas fler grönsaker och med bättre kvalitet. Stadsodling rör upp starka känslor och i dessa tider av klimatkris och trend mot närodling vänder sig allt fler mot att nyttoträdgårdarna förvandlas till prydnadsträdgårdar, som en sorts sommarnöjen i stan. De får visst stöd i de restriktiva reglerna för odling och bebyggelse på kolonilotter. I Stockholms stad råder till exempel byggförbud mot fasta takkonstruktioner, förrådsbodar, fasta grillplatser och partytält. Sargen runt lotten får inte överskrida 20 centimeter och fotspår efter rådjur syns på flera tomter. Men det tummas på reglerna. På området i Järva vimlar det av kreativt byggda, små hus.