Trött heterofiering

»You will not tell anyone about this«, säger Einar Wegener generat till sin fru Gerda.

Modellen som ska posera för Gerda är inte där så hon ber maken trä på sig strumpbyxorna, balettskorna och hålla den vaniljfärgade silkesklänningen framför sig. Han gör som hon säger.

Och det är när hans fingrar rör sig över silkestyget som det händer. Känslan han alltid gått och burit på kommer tillbaka. Att han är en kvinna instängd i en mans kropp.

Efter det finns ingen väg tillbaka för det unga, uppåtsträvande konstnärsparet i nittonhundratjugotalets Köpenhamn.

Det blir för Einar början på en transformation. Från Einar till Lili. 1930 genomgår Lili, precis som verklighetens Lili Elbe, historiens första könskorrigering.

Tom Hoopers film »The Danish Girl«, med Alicia Vikander och Eddie Redmayne som Gerda och Einar/Lili, är som de flesta biopics en fiktionalisering av verkligheten. Dessutom byggd på David Ebershoffs roman.

Hur stor inverkan Gerda hade på återuppväckandet av Lili vet man inte riktigt, och kanske har filmens nyckelscen aldrig ägt rum.

Den biografiska filmen tar sig friheter och det ska den göra. Ändå kan man verkligen fråga sig hur fri man är i Hollywood – i tanken?

»I need my husband. I need to hold my husband«, skriker Gerda till Lili i en rörande scen. Fruktlöst, såklart. Egentligen är »The Danish Girl« ingen berättelse om tillblivelsen av Lili, utan om okuvlig kärlek.

Långt efter att äktenskapet är över, står Gerda osjälviskt vid Lilis sida. Ända till det bittra slutet. Ja, i filmen, alltså.

I verkligheten gifte hon sig med en man och flyttade till Marocko.

Det är inte första gången som Hollywood tar en progressiv historia och mainstreamanpassar den till en företrädelsevis heterosexuell publik. »Man imponeras ändå av hur filmskaparna lyckats blåsa upp den relationen till något som liknar en glödande heterosexuell kärlekshistoria. Trots att det faktiskt handlar om en homosexuell man«, skrev Svenska Dagbladets Karoline Eriksson om den brittiske matematikern Alan Turings relation till en kvinnlig kollega i »The Imitation Game«. Men intressantare ändå är en scen i slutet. När Alan Turing, som dömts för osedligt sexuellt beteende och tvingats till kemisk kastrering genom att injicera östrogen, inte lyckas lösa ett korsord i tidningen. Vilket han normalt klarar på ett nafs.

Nej, kvinnligt könshormon är onekligen inget som gör dig särskilt smart. Ställd inför sitt misslyckande, gråter han.

»I want to be a woman, not a painter«, svarar Lili i »The Danish Girl« på Gerdas fråga om hon inte ska pröva att måla, som Einar gjorde. Det går att läsa som en identitetsmarkör. Lili ville inte göra som Einar. Kanske är det också ett rimligt uttalande i en tid då kvinnor med nöd och näppe släpptes in i de manliga konstsalongerna.  Men också, om man vill, en ofrivillig kommentar till hur drömfabriken skildrar sina män och kvinnor.

Osjälvständigt beroende av varandra.

»The Danish Girl« går upp på biograferna den 5 februari. Den 28 februari vet vi om Alicia Vikander kammar hem en Oscar för bästa biroll. Galan sänds i Aftonbladet tv.