Vad skrämmer efter islam?
Plötsligt täcks Colorados himmel av fallskärmar med sovjetiska soldater. Invasionen sker så plötsligt att ingen hinner blinka innan kommunisterna fullbordat sitt mål: att starta soppköer från öst- till västkust.
Allt detta i filmen »Röd gryning« från 1984 – 114 minuter som du gott och väl kan ägna åt annat.
Men vid den tid då Reagan argumenterade för att en sovjetisk invasion av Afghanistan var samma sak som en invasion av USA, framstod inte »Röd gryning« som lika larvig. För många var det en fullt rimlig dramatisering av varför stödet till den afghanska motståndsrörelsen var viktigt.
Populärkulturen har sällan utrymme för mer än ett stort hot åt gången.
Parallellt med att Reagandoktrinen tappade i betydelse ökade antalet rapporterade fall av multipel personlighetsstörning i världen. År 1980 fanns bara 200 kända fall, när kalla kriget var slut hade de hunnit bli 20 000. Orsaken sägs av vissa forskare vara filmen »Sybil«, som med sin kittlande berättelse om Shirley Ardell Masons 16 personligheter populariserade diagnosen.
Undermedvetna hämnare med förträngda minnen av sexuella övergrepp var det nya, inte bara på film, utan även bland psykologer, medier och allmänhet. Individer som Hannibal Lecter och Thomas Quick utgjorde det stora hotet mot den fredlige medborgaren. Röda faran hamnade på utelistan.
Men med attackerna den 11 september blev hotet åter storpolitiskt. Sedan dess har en god del av 2000-talet ägnats åt att ängsligt debattera islam. I november förra året rapporterade till exempel riksmedierna om »ökad radikalisering« bland muslimer i Rinkeby. Mona Sahlin åkte dit och stöddansade och Nyamko Sabuni lovade att kartlägga fenomenet.
Ett halvår senare kunde »Konflikt« i P1 berätta hur uppgifterna, om bland annat terroristrekryteringar, till stor del baserats på anekdoter från en enda källa. Politiker, medier och medborgare hade återigen svepts med av en kittlande historia i samtiden.
När »South Park« nyligen summerade sina första 200 avsnitt med att ännu en gång driva med att man inte får driva med Muhammed var dock temperaturen lägre än vanligt. Någon skrev det förutsägbara hotet på internet som världspressen lydigt plockade upp, men den lika förutsägbara yttrandefrihetsdebatten uteblev.
När hotet från islam till slut inte längre bär skägg utan förkroppsligas av Jihad Jane från Michigan, har terroristparadigmet skruvats till sin sista gänga.
Förr eller senare måste ett hot lämna plats för ett annat.
I september förmörkas återigen himlen i den amerikanska mellanvästern, när nyinspelningen av »Röd gryning« släpps.
Den här gången kommer soldaterna från Kina.
Rättegången mot 46-åriga Colleen »Jihad Jane« LaRose, som står åtalad för en mordkomplott mot konstnären Lars Vilks, inleds på tisdag i Philadelphia.
