Vänskapsguru utan vänner

Så killar, nu kommer desserten, nu får ni lägga bort dem!«

Mamman gjorde en uppfordrande gest så att armbanden slog mot bordskanten, pappan nickade. Deras båda söner, som såg ut att vara i tioårsåldern, tittade lojt upp från sina Game Boy-spel och satte sedan skeden i den mjuka chokladkakan.

Ovanför pojkarnas nedsänkta dataspelshuvuden pågick en värld de inte var del av. Svarta humrar som gick brottningsmatch i ett akvarium, servitörer som flinkt balanserade sina ostronbrickor mellan gästerna, kvällssolen som sakta la sig utanför den välbesökta fiskrestaurangen.

Jag uppfylldes av etikettexperten Magdalena Ribbings lätt upprörda ande, och hörde mig själv tänka: Så där ska aldrig mina barn få sitta, på restaurang. Lite vanlig hyfs kan man ju ändå se till att bibringa dem. Och varför inte prata med varandra i stället?

En inskränkt tanke, kan någon tycka. Och karriärmässigt dum. En av de där killarna kan vara nästa Mark Zuckerberg. Det är inte svårt att föreställa sig hur grundaren av det sociala nätverket Facebook en gång satt just så där på någon judisk restaurang i den lilla staden Dobbs Ferry i New York och fingrade med sin spelkonsol, tills hans mor påannonserade dessertens ankomst: »Så Mark…«.

Mark Zuckerberg började programmera redan i grundskolan. Tidigt utvecklade han olika dataspel och kommunikationsverktyg. Och han var väl medveten om sin begåvning. När Microsoft ville köpa en av hans uppfinningar, musiktjänsten Synapse Media Player, blev det nej.

Fast det var den 4 februari 2004, i det mytomspunna studentrummet på Harvard University, som sagan Zuckerberg började skrivas, på riktigt. Där och då, bland Red Bullburkar och pizzakartoner, och med hjälp av sina tre rumskompisar, lanserade han Facebook. Då en digital mötesplats för Harvard-studenterna, ett sätt för dem att hålla kontakten med sina vänner, ragga och utbyta bilder. I dag ett världsomspännande nätverk som används av 500 miljoner människor. Och Mark Zuckerberg har, med sina 26 år, blivit världens yngsta miljardär.

Men sagan slutar inte där. Nu kommer filmen om Mark Zuckerberg och Facebook, »The Social Network«. Det är den gamla rumskompisens, Eduardo Saverins, berättelse som står i centrum. Och Mark Zuckerberg utmålas som manipulativ, girig – och opålitlig. Regissören David Fincher och manusförfattaren Aaron Sorkin har fått tag på ett riktigt köttben. Det ironiska i att mannen som vunnit världsherravälde genom sin uppmaning att vi ska stärka våra vänskapsband, själv framställs som en dålig kompis, är kittlande. »You don´t get to 500 million friends without making a few enemies«, lyder filmens tagline.

Själv förkastar Mark Zuckerberg filmen. Det är fullt förståeligt. Desto märkligare är hans kommentar: »I just wished that nobody made a movie of me while I was still alive.«

Så låter en representant för en generation som hellre dör än pratar med någon annan.

Den 1 oktober har »The Social Network« premiär i USA. I Sverige den 22 oktober.