Woody Allen – cancellerad av alla utom fransmännen

Sedan han blivit anklagad för sexuella övergrepp av adoptivdottern Dylan Farrow är Woody Allen svartlistad i USA. Även om han aldrig blivit dömd har branschen enats om att betrakta Allen som en paria. Den gamla skandalen kring hans förhållande med sin styvdotter Soon-Yi Previn, som inleddes när hon var 21 år gammal, har inte heller underlättat trots att paret numera är gifta. Det var under #MeToo-rörelsen 2018 som den amerikanska filmbranschen inklusive flera av landets största skådespelare officiellt tog avstånd från den tidigare så älskade regissören.  

Mot denna bakgrund är det naturligt att bli nyfiken när man ser att Woody Allen nu har kommit ut med en ny film, som dessutom är helt på franska. Coup de chance, vilket på svenska skulle kunna översättas till ”En lyckoträff”, är 87-åriga Allens femtionde och eventuellt sista film. En romantisk thriller som utspelar sig i den franska överklassen. Filmen har fått ett tufft mottagande av de franska kritikerna som anser att den är banal och full av klichéer.  

Kritiken till trots är fransmännens stöd för Allen ändå fortsatt starkt. När hans memoarer skulle publiceras 2020 var det till exempel en fransk förläggare som ryckte ut och såg till att boken publicerades. Det tidigare förlaget hade fått så mycket påtryckningar, inte minst från sina egna medarbetare, att man valde att inte ge ut boken. I stället var det förläggaren Jeannette Seaver som ”hoppade upp på sin häst och gick ut i krig” när hon och hennes make köpte rättigheterna till Apropos of Nothing. I intervjuer har Seaver sagt att man måste kunna frigöra sig från de begränsningar som moralen sätter upp. Hon har också betonat att även om Allen hade dömts för sexuella övergrepp så hade hon gett ut boken, med hänvisning till hans konstnärliga gärning.   

Frankrike har historiskt haft ett liberalt förhållningssätt till skapande personer som på olika sätt varit kontroversiella, inklusive dem med pedofilanklagelser. Detta framgick inte minst i Vanessa Springoras bok Samtycket (2020), som handlar om de sexuella övergrepp hon utsattes för av den franske författaren Gabriel Matzneff från det att hon var 14 år gammal och han 49. Matzneffs relationer med unga kvinnor och barn var välkända, men på 1980-talet ifrågasattes detta inte i någon större utsträckning. Även den fransk-polska regissören Roman Polanski, som flydde till Frankrike efter att ha våldtagit en 13-årig flicka i USA 1977, har fått skydd i Frankrike och inte utlämnats trots påtryckningar från USA. 

Men låt oss återvända till Woody Allen. Det sägs att det är tack vara den franske producenten Raphaël Benoliel, som har samarbetat med Allen sedan megahiten Midnatt i Paris (2011), som den nya Coup de chance blev av. Benoliel har en stark ställning i både den franska och internationella filmbranschen, med produktioner som Mission Impossible och Emily in Paris på sin meritlista, och kunde därför öppna viktiga dörrar för Allen.  

För inte ens i Frankrike var det helt okomplicerat för Allen. Regissören som tidigare har kunnat välja och vraka mellan världens främsta skådespelare fick enligt fransk media vackert gå med på de namn som föreslogs för honom. Översättningen av det engelska manuset till franska ska ha varit så dålig att skådespelarna sägs ha träffats i hemlighet för att omarbeta dialogen. Med tanke på hur svaga dialogerna framstår för oss som sett filmen, helt utan den underfundighet och kvickhet som Allen gjort sig känd för, är det svårt att föreställa sig hur illa det måste ha varit innan omarbetningen.  

Förutom Raphaël Benoliels stöd kan man också tänka sig att den långvariga kärleken mellan Frankrike och Woody Allen har bidragit till hans möjlighet att fortsätta sin karriär just här. Frankrike är det land där hans filmer sett till folkmängd har haft störst framgång över hela världen. Minst fem av dem har till och med haft en större publik i Frankrike än i USA. 

Filmjournalisten Ava Cahen förklarar Allens fortsatta popularitet med att man i Frankrike har respekt för rättssystemet. ”Woody Allen har inte dömts, han har inte ens blivit åtalad. Det ger honom all rätt att arbeta”. 

Valérie Lemercier, som gör den kanske bästa rollen i filmen, delar Cahens synsätt. ”Jag har läst mycket om Woodys historia, och naturligtvis har vi skådespelare pratat om den med varandra. Men de amerikanska domstolarna dömde honom inte, så vilka är vi att döma? Nu när jag själv lärt känna Woody så kan jag bara säga att jag avgudar honom.” 

Nu går filmen snart ner från biograferna i Frankrike. De franska distributörerna har än så länge lyckats sälja rättigheterna till Belgien, Schweiz och Ryssland. Det om något talar sitt tydliga språk om hur Woody Allen ses av filmbranschen: som en gammal cancellerad man på fallrepet.  

Kanske hade Coup de chance varit bättre om den hade spelats in i New York, i en miljö som är Allens egen och på ett språk där han förstår vad hans skådespelare säger. Med det sagt är det svårt att föreställa sig att det kommer att bli en ”nästa film i New York”, som Woody Allen själv uttryckt i intervjuer. Med Coup de chance har snart 88-årige Woody Allen ändå haft turen att kunna avsluta sin långa, och måste tilläggas fantastiska, karriär i kulturlandet framför alla.

***

Läs även: Frankrike skakas av wokeismen

Läs även: Melankolin i Amerikas marginal