Drömmen om evigt liv

Människan tycks besatt av tanken på att leva för evigt.

I både USA och Ryssland finns det sedan flera år tillbaka kliniker som erbjuder sig att frysa ned döda människor med hjälp av kryoteknik. Planen är att de ska återuppstå den dag då vetenskapsmännen funnit förmågan att väcka de döda till liv.

Det är en metod som den seriösa forskningen avfärdar som bluff och science fiction.

Däremot tycks alla överrens om att många människor kan leva betydligt längre än vad de flesta gör i dag.

Hur gamla kan vi egentligen bli? Beroende på vem man frågar så varierar svaret från allt mellan 130 år till evigheten.

Bland dem som nämner den förstnämnda siffran finns bland andra de svenska åldersforskarna Laura Fratiglioni och Brun Ulfhake. Uppskattningen baseras på den faktiska maximala livslängden i dag, då det finns dokumenterade fall där människor levt tills de är 130 år gamla.

Hur gamla de äldsta människorna blivit genom historien är svårt att bedöma eftersom tillförlitlig statistik saknas från de flesta länder.

– I Sverige vet vi dock att det fanns människor som levde till över 100 även under 1600- och 1700-talen. Och det var enkelt och fattigt soldatfolk, påpekar Brun Ulfhake, professor i anatomi vid Karolinska institutet, som forskar om åldringsprocessen.

Sett ur det perspektivet har den maximala livslängden endast ökat mycket blygsamt under de senaste seklerna. Därför menar många forskare att det knappast är troligt att vi om ytterligare ett sekel kommer att se människor som lever mycket längre än till 130.

När det kommer till medellivslängd ser kurvan helt annorlunda ut.

Ett barn som föddes under andra halvan av 1700-talet i Sverige kunde bara räkna med att leva till trettioårsåldern. Ett barn som föds i dag, 2011, kan räkna med att leva till 80. Att det skiljer så mycket beror till stor del på att barnadödligheten var extremt hög i Sverige under 1700- och 1800-talen. Läkarvetenskapens landvinningar, uppfinningen av vaccinet, förbättrad hygien, livsmedelssäkerhet, kostintag och fattigdomsbekämpning ligger bakom att svenskars medellivslängd i dag är bland den högsta i världen.

Historien visar att medellivslängd är ett knivigt ämne att sia om.

– Varje gång demografer försöker göra prognoser för framtiden så kommer de fram till att vi inte kommer att leva särskilt mycket längre än vi gör i dag. Men det påståendet har hittills alltid motbevisats, säger Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi och chef för det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Aging Research Center vid Karolinska institutet i Stockholm.

För något år sedan publicerade danska forskare en studie i medicintidskriften The Lancet där de redovisade prognosen för barn födda 2007. Slutsatsen blev att 50 procent av barnen födda det året kan nå en ålder mellan 104 och 107 år, lite beroende på vilket land de kommer ifrån.

Men att kurvan för medellivslängden i västländerna ska fortsätta peka uppåt i samma takt som hittills är knappast troligt, menar de svenska forskarna. Prognoser från USA tyder snarare på att medellivslängden minskar i vissa delar av landet, något som tillskrivs den accelererande fetmaepidemin.

Fysisk odödlighet handlar om att övervinna sjukdom, åldrande och olyckor. En del forskare menar att det inte alls är omöjligt att vetenskapen i sinom tid finner botemedel för alla i dag kända sjukdomar.

Problemet är bara att det ständigt uppkommer nya. Mer eller mindre harmlösa bakterier och virus kommer alltid att existera och därmed även risken att de muterar till skadliga, rent av dödliga variationer. Ännu svårare är det att övervinna det naturliga åldrandet. Utan programmerad celldöd skulle cellerna löpa amok och utveckla cancer.

Celldödens baksida är att den mänskliga organismen därmed åldras och med tiden dör. De organismer, däribland maneter, som inte tycks åldras är samtliga ryggradslösa djur.

Att stoppa åldrandet innebär att gamla celler behöver ersättas med nya.

Ändå hävdar förespråkare för evighetsteorin att det bara är en fråga om årtionden innan människan med hjälp av den nya tekniken kan göras odödlig. De avfärdar påståenden om att människans maximala ålder ligger någonstans runt 130 år.

En av de mest kontroversiella rösterna inom detta forskningsfält är en späd 48-årig engelsman i långt, rött helskägg vid namn Aubrey de Grey. Han har en examen i datavetenskap från Cambridge men började snart ägna sig åt ett helt annat ämne, nämligen det om hur vi kan leva för evigt. Det gör han bland annat genom arbetet i den egna stiftelsen SENS och genom föreläsningar och informationsarbete om hans mycket speciella syn på åldrande. 2007 kom hans bok »Ending Ageing«.

Aubrey de Grey ser åldrandet som en process av ackumulerade skador, vilka kan delas in i sju kategorier. Var och en av dessa sjukdomskategorier kan åtgärdas genom regenerativ medicin, vilket alltså innebär att den sjuka eller skadade komponenten – en cell eller en vävnad – ersätts med en ny.

Regenerativ medicin används redan i dag, bland annat för att bota barn med akut leukemi. Fyra av fem sjuka barn kan på detta vis botas med hjälp av transplantation av benmärgsceller. Men också andra svåra sjukdomar står på tur att applicera cellterapi, bland andra Parkinsons sjukdom och ryggmärgsskador. Enligt Aubrey de Grey är detta framtiden för en mängd åldersrelaterade sjukdomar.

I en artikel i tidskriften Time förklarade han nyligen hur den rådande synen på åldrande som en naturlig och oåterkallelig del av livet är fullkomligt löjeväckande.

– Det är barnsligt. Den mänskliga kroppen är en maskin som innehar en mängd olika funktioner och som med tiden ackumulerar olika typer av slitage och skador. Men dessa kan repareras löpande. Det är precis samma sak som med veteranbilar. Allt handlar om att vara uppmärksam. Läkarvetenskapen bygger på att experimentera med det som till en början verkar oundvikligt till dess att man finner en lösning, sa Aubrey de Grey.

Brun Ulfhake var till en början oerhört negativt inställd till Aubrey de Greys teorier. I dag har han åtminstone delvis ändrat uppfattning.

– De Grey är en retsticka och provokatör, men i dag kan jag ändå tycka att han gör nytta som inspiratör.
Men om liknelsen med veteranbilar skulle hårdras innebär det alltså att människan får tillbringa större delen av livets andra hälft på bilverkstaden och bara tas ut och köras när vädret så tillåter.

De flesta ålderforskare skriver dock under på Aubrey de Greys framtidsvision om att våra egna stamceller kan utgöra en reservdelsbank. I framtiden kan det bli möjligt att plocka ut stamceller ur en sjuk patient och använda dem för att reparera skadade kroppsdelar. Tanken på ett piller som kan fördröja åldrandet och bidra till cellförnyelse är inte heller helt befängd. Det är tänkbart att vissa processer skulle kunna förnyas på ett kontrollerat vis.

Mycket av arbetet handlar snarare om att identifiera vilka aminosyror man behöver i en viss ålder och anpassa kosten efter vad kroppen behöver i ett visst skede i livet.

Att förebygga och motverka slitaget av kroppens celler låter bra i teorin men är svårare i praktiken. Hur enkelt är det exempelvis att få folk att sluta sola intensivt och lägga av med att dricka läsk?

Att människan kan leva i all evighet är dock inget som Brun Ulfhake skriver under på. Alla arter, människan inkluderad, har en specifik livslängd, även om det förstås finns individuella variationer.

Det forskarna vet är att 2025 kommer 1,2 miljarder av människorna på jorden vara 60 år eller äldre. Det är just i den åldern som många drabbas av svåra sjukdomar som cancer, demenssjukdomar och hjärt-kärlproblem.

Ett för åldersforskningen viktigt område belönades med Nobelpriset i medicin 2009. Trion Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak lyckades kartlägga hur kromosomerna skyddas av telomerer, som sitter som små mössor i slutänden av varje dna-spiral. Det är enzymet telomeras som gör att kromosomerna i cellen håller sig unga och inte bryts ner – ett slitage som ligger bakom både det naturliga åldrandet och cancersjukdomar.

Inom detta forskningsområde sker det just nu stora landvinningar. Bland annat har studier från Harvard, nyligen publicerade i tidskriften Nature, visat hur möss som får tillskott av enzymet telomeras producerat så många nya celler att de halverade sin biologiska ålder.

– Telomeras utgör en viktig princip för att förstå åldrandet. Men forskarna har haft svårt att visa tydliga samband mellan detta enzym och det mänskliga åldrandet, säger Laura Fratiglioni.

För den som vill testa att uppnå en maximal livslängd och leva till 120 gäller i dag de gamla råden om att äta sunt och röra på sig. Men också att ha tur i det genetiska lotteriet – är det något som forskarna är överens om så är det att generna i mycket stor utsträckning styr hur gamla vi blir och vilka sjukdomar vi riskerar att drabbas av.

Är det något av Aubrey de Greys synsätt som de svenska forskarna kan skriva under på så är det synen på åldrandet. Han vill motarbeta idén om att åldrande enbart och nödvändigtvis innebär lidande.

Längtan efter evigt liv är däremot varken realistisk eller ens önskvärd. Inte minst med tanke på överbefolkning och jordklotets ändliga resurser.

– Odödlighet är inget vi bör sträva efter. Det intressanta är i stället hur vi kan förlänga antalet friska år, säger Laura Fratiglioni.

***

Fakta | Medellivslängd

1 Monaco 90 år
2 Macao 84 år
3 San Marino 83 år
4 Andorra 82 år
5 Japan 82 år
6 Guernsey 82 år
7 Singapore 82 år
8 Hongkong 82 år
9 Australien 82 år
10 Italien 82 år
11 Kanada 81 år
12 Jersey 81 år
13 Frankrike 81 år
14 Spanien 81 år
15 Sverige 81 år

LÄGST MEDELLIVSLÄNGD
219 Swaziland 49 år
220 Tchad 48 år
221 Nigeria 48 år
222 Afghanistan 45 år
223 Angola 39 år
Källa: CIA