Fetlogga

New York-keps med en stor blaffig logga, matchat med pälsjacka. Dagens outfit, postad av modebloggaren Kenza förra veckan, möttes av en kommentarsstorm. Ris och ros, alla hade något att säga om märket i hennes kepsprydda panna. »Ironisk white trash, är det nya«, skrev någon hyllande.

Något har hänt. För ett par år sedan övergick märkesloggorna från fåfäng snobbstatus till symbol för en vulgär konsumtionshets. Skamfläckade fick plaggen ligga längst in i garderoben eller förpassades, i billiga kopior, till torghandlarnas väskförsäljare. Nu tycks pendeln ha svängt tillbaka och modehusen trycker åter upp sina namn i storformat. Den som är trött på den senaste tidens avskalade, märkeslösa trend är välkommen att haka på.

Bloggaren Gustav Broström menar att många influenser till den här trenden hämtas från 90-talets hiphop-scen då sportmärken som Fila och Nike var heta.

– Sportplagg har blivit väldigt populärt, och där passar det att sätta loggor. Ett exempel är modeföretaget Kenzo som har gjort ett av säsongens it-plagg i form av en knallgrön sweatshirt med en broderad tiger och en enorm Kenzo-logga. Den är slutsåld överallt.

I vanlig ordning är det skillnad på märken och märken. 00-talets loggprydda väskor upplever inte någon ny vår. Om du ska drista dig till att sätta på en stor och synlig symbol i dag ska det andas ironi. Charmigt, lite vulgärt, men samtidigt avslappnat är ledorden.

Men det kräver sin bärare, och långt ifrån alla får loggorna att se chica ut. ­Jacob Östberg är doktor i marknadsföring på Stockholms universitet. Han ser de nya märkesloggorna som ännu ett exempel på hur en symbol, med anknytning till förortsgetton, fängelsekultur eller andra trashiga förtecken, plockas upp av en stilbildande elit.

– Vissa visar sin makt genom att klä sig  som deltagare i en dokusåpa på MTV och det anses coolt. Det är som en lek med något som man annars inte står för. Men ser du någon med en jättelogga på tröjan ute i ett förortscentrum är det inte alls samma sak.