Insekterna som avslöjar mördaren

Runt ett lövskogsområde stort som ett par rejäla villatomter löper ett tre meter högt stängsel krönt med rakbladstråd. Innanför finns omkring tvåhundra döda människor. Merparten ligger på marken, men ett sextiotal är nedgrävda och en handfull upphängda i galgar. Platsen är ingen massgrav eller slagfält utan en forskningsenhet på den antropologiska avdelningen vid University of Tennessee, som går under namnet Tennessee Body Farm.

Hit donerar människor sina kroppar i forskningssyfte. Deras kön, ålder, etnicitet och sjukdomshistoria finns noga antecknat. För att kropparna ska ruttna snabbare är de täckta med plast. Skeletten som blir kvar kan till exempel användas som jämförelse när en okänd kropp dyker upp dumpad i något dike.  Med vetenskapens hjälp – och insekternas – kan nämligen rättssamhället bli bättre på att lösa komplicerade mordgåtor.

Anders Lindström är biolog och entomolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Han har besökt Tennessee Body Farm.

– Vi fick vara noga med var vi satte ner fötterna om vi gick utanför stigarna, men eftersom de flesta kropparna var skeletterade luktade det inte så farligt, bara när vinden låg på från någon färskare kropp, säger han.

Tillsammans med ett tjugotal andra gick han förra sommaren kursen »Outdoor recovery« och fick lära sig att säkra och samla ihop en skeletterad kropp som börjat falla isär, men också att hitta och gräva ut en typisk »mordgrav«.

– Vi hade skyddskläder. Men det var 35 grader varmt och så fuktigt att man bara kunde ha underkläder på sig under pappersoverallen, säger Anders Lindström.

Tennessee Body Farm är inte tillgänglig för vem som helst men för den som är nyfiken pågår just nu en utställning vid Fotografiska museet i Stockholm där fotografen Sally Mann ställer ut bilder som hon tagit på platsen.

Ett viktigt forskningsområde där kropparna i Tennessee kan ge praktisk vägledning är hur insekter erövrar en död kropp. Här hemma ägnar Anders Lindström en del av sin tid åt att göra dödtidsbestämning av kroppar som legat länge och här kan han få vägledning av insekters angrepp på kroppen. Entomologi är läran om insekter och när den kunskapen tillämpas i rättsfall kallas den rättsentomologi.

Att insekter dras till lik och blod är gammal kunskap. I en kinesisk handbok i rättsmedicin från 1200-talet beskrivs till exempel ett rättsfall där en bonde dödats på ett risfält. När de misstänkta samlades och fick lägga sina skäror framför sig flockades flugor kring en skära, ditlockade av de osynliga spår av blod som inte gått att tvätta bort.

I dag används insektsdata främst för att fastställa hur lång tid som förflutit sedan en person dött. Det blir användbart om kroppen legat längre än två dagar då temperatur, likstelhet och likfläckar inte längre ger så mycket vägledning.

Då kommer insekterna in. Allra först, inom några timmar, kommer spyflugorna och lägger sina ägg. Efter ett par dagar börjar enstaka köttflugor och olika slags skalbaggar dyka upp och dessa äter både på kroppen och på fluglarverna där. Efter tre-fyra veckor är de flesta mjukdelarna borta och då anländer ostflugor som tar sig in i benpiporna för att komma åt märgen. När kroppen slutligen är helt skeletterad går det att hitta olika arter av skalbaggar.

Det är den rättsentomologiska kronologin. Men insekterna kan också ge ledtrådar om annat som kan vara intressant i en mordutredning, exempelvis geografin. Insekterna avspeglar den omgivande miljön och kan ge vägledning om en kropp har flyttats. Nära vatten trivs stor asbagge, medan man under jord i stället finner likbagge. På liknande vis trivs vissa slags spyflugearter i skogiga områden medan andra är vanligare i tätbebyggda områden. När »fel« insekter påträffas på ett lik kan det alltså betyda att kroppen har flyttats från mordplatsen.

Insekter kan också ge upplysning om hur en person har dött. Om kroppen har förruttnat blir det svårt att se sår eller skador men där kan insektslarver hjälpa till. Normalt lägger flugor ägg i exponerade kroppsöppningar, men om kroppen i stället har mycket larver på händer och underarmar kan det bero på att personen har försökt värja sig och fått sår.

Till och med om det inte finns någon kropp kan insekterna komma till undsättning. Den tyske rättsentomologen Jens Amendt har visat att det i maginnehållet på larver går att hitta arvsmassa från den eller det larven ätit på. Det kan vara till hjälp om man på en misstänkt brottsplats hittar insekter och larver men ingen kropp.

När tiden gått och de vävnader där man normalt kan ta prov för att finna främmande substanser sedan länge försvunnit kan droger eller gifter hittas i insekter och larver som ätit på kroppen. Det finns exempel på när det varit möjligt att få fram kokainspår ur ett tio år gammalt puppskal. Främmande substanser kan även fördröja insekternas kolonisation av kroppen, något som rättsentomologerna måste ta i beaktande.

Den amerikanske rättsentomologen Madison Lee Goff beskriver i ett av sina fall en man som begått självmord. Utvecklingsstadierna hos de insekter som samlades från kroppen indikerade att mannen dött för fem dagar sedan, men andra omständigheter tydde på att han snarare avlidit åtta dagar innan han hittades. Det visade sig att han druckit insektsgift, något som fördröjde insekternas kolonisation av kroppen med tre dagar. Andra forskare har också visat att kadaver från grisar som fått i sig den verksamma beståndsdelen i läkemedlet Rohypnol inte koloniserades av insekter i lika hög grad eftersom fluglarverna dog. Rohypnolgrisarna fanns kvar långt efter det att kontrollgrisarna, som inte fått ämnet, förmultnat.

I Sverige har Anders Lindström tagit ett kliv vidare från insekterna och utvecklat en ny metod för dödtidsbestämning där han tar hjälp från växtriket. Idén är att undersöka pollenkorn från dödas bihålor och näsgångar som han sedan artbestämmer under mikroskop. De inandade pollenkornen ger då ett slags tidstämpel som avslöjar vilka växter som blommade just när personen drog sina sista andetag.

Tillämpningen kallas rättspalynologi och metoden appliceras nu för första gången i ett skarpt fall. En fördel jämfört med insekter är att pollenkornen är mycket beständiga och dessutom är pollensäsongen längre än insekternas. Men det betyder inte att metoden ersätter rättsentomologin.

– Eftersom en viss växts blomning pågår över lång tid får man en ganska grov skattning, och jag ser den snarare som ett komplement att ta till när larverna och insekterna lämnat kroppen, säger Anders Lindström.

Fakta  Flugan och döden

Så invaderar insekterna en död -människokropp.

0–2 dagar

Än syns ingen föruttnelse, men inifrån bryts vävnaderna ner av kroppens egna enzymer. Flugor anländer och lägger ägg i exponerade kroppsöppningar och i sår.

Spyfluga (Calliphora vomitoria)

2–12 dagar

Nu är kroppen uppsvälld av gaser och måttligt förruttnad. Här finns mycket spyflugelarver och också andra flugarter har hittat hit. Även skalbaggar kommer hit, men de äter larverna. Ligger kroppen torrt inomhus kan den i stället mumifieras och koloniseras då av fläskängrar.

Asbagge (Silpha obscura)

Köttfluga (Sacophaga africa)

Spyfluga (Calliphora vomitoria)

Fläskänger (Dermestes lardarius)

Kortvinge (Creophilus maxillosus)

12–20 dagar

Vissa delar av kroppen har svartnat och köttet har nu en krämig konsistens. På kroppen hittas nu rikligt med flug- och skalbaggslarver.

Spyfluga (Lucilia illustris)

Asbagge (Silpha obscura)

20–40 dagar

Efter tre veckor har kroppen torkat och det mesta av mjukdelarna är borta. Ostflugor tar sig in i benpiporna och äter benmärgen.

Spyfluga (Lucilia sericata)

Spyfluga (Calliphora vicinia)

Ostfluga (Piophila casei)

40–50 dagar

Kroppen är nu skeletterad, vilket innebär att mjukdelarna är borta och kvar finns bara senor och torkad hud. Där trivs olika slags skalbaggar.

Brokbagge (Necrobia violacea)

Glansbagge (Omosita depressa)