Kinas smak för vin

På de kinesiska varuhusens vinavdelning möts man ofta av en fransman, gärna med basker på huvudet och en baguette under armen. Allt som är franskt går hem i Kina, och en fransk vinexpert som förklarar flaskornas innehåll ger både attraktionskraft och en trovärdig inramning. Sedan de första vinbarerna dök upp i Shanghai i slutet på 90-talet har det hänt en hel med kinesernas vinvanor. Nu finns viner överallt och alla de stora europeiska aktörerna vill vara med när Kina upptäcker vinet. Det berättar Frédéric Cho, executive advisor på Handelsbanken.

– Vinet har gjort en otrolig resa i Kina. I princip från ingenting för 30 år sedan, till att i dag vara ett absolut nödvändigt attribut för att visa framgång. Kineserna har en gränslöst positiv och romantisk bild av Frankrike. De lockas inte bara av de exklusiva vinerna, utan av allt som representerar fransk lyx och flärd, säger han.

Men alla är inte lika positiva till den nya marknaden i Kina. »Den blir vår död«, sa Michel Issaly nyligen i fransk vinpress. Han är ordförande för Vignerons Indépendants, en sammanslutning av 7 000 enskilda vinodlare i Frankrike. Michel Issaly tror att Kina kommer fortsätta vara en bra affär för det franska toppskiktet av viner. De som efterfrågas av de rikaste kineserna. Han oroar sig dock för prisutvecklingen på de enklare vinerna. Den bredare konsumentgruppen växer stadigt, men där är priset fortfarande den viktigaste konkurrensfaktorn. Han ser ingen framtid i att konkurrera med lågprisproducenter som Chile på den kinesiska marknaden. Priserna blir helt enkelt för lågt för hans odlare.

– Det kan vara en dödskyss. De är hårda förhandlare. Samtidigt kan det vara svårt att stå emot gigantiska order från Kina, när marknaden på hemmaplan och i Europa sviktar, säger Frédéric Cho.

För de mest exklusiva vinerna är försäljningen en fortsatt succé. Till skillnad från västerlänningar sparar kineserna inte sina viner. De dricks upp och ersätts av nya. Sedan den 80-procentiga importskatten på vin slopades 2008, har Hongkong blivit en magnet för världens finviner. De ledande auktionshusen som Acker Merrall, Farr Vintners och Sotheby’s har alla etablerat kontor i Hongkong. Den starka försäljningsökningen har petat ner USA från första platsen bland de länder som köper mest vin på auktionerna. Farr Vintner, som är ledande, har numera fler asiatiska köpare än från övriga delar av världen. 2010 stod de för 57 procent av omsättningen. Konsekvensen har blivit att USA åter har gett sig in i matchen. Med prisutvecklingen på bordeauxviner finns pengar att tjäna på spekulation. Vinerna i toppskiktet skiljer sig på den punkten inte från andra kapitalprodukter.

Det sägs att det finns över en halv miljon mångmiljonärer i Kina. Efterfrågan på klassiska västattribut att manifestera framgången med, har vuxit i samma takt som ekonomin. Om man generaliserar börjar och slutar den kinesiska vinvärlden med Bordeaux. De fem högst klassade premier cru-slotten Château Lafite, Château Latour, Château Mouton Rothschild, Château Haut Brion och Château Margeaux är säkra kort, vilket attraherar.

– De har skett en kraftig uppvärdering på de finaste kvaliteterna sedan 2008. Kineserna är inte intresserade av så mycket annat än de fem stora Bordeaux-slotten. Där har vi sett nästan trefaldigade priser de senaste två åren, säger Johan Magnusson, som värderar viner till Systembolagets auktioner, men som också har lagring av viner som affärskoncept på Magnusson Fine Wine.

För Lafite och Latour, som är de högst värderade Bordeauxslotten, låg konsumentpriserna för årgång 2009 på över 10 000 kronor flaskan. För de tre övriga slotten var priset mellan 7 000 och 8 000 kronor flaskan. Det kan jämföras med priser på årgång 2008 som för de sistnämnda låg på 2 500 kronor flaskan. En del av ökningen kan förklaras med variationer i årgångarna, men inte hela. Kineserna verkar tämligen prisokänsliga.

– Det verkar som ju dyrare, desto bättre för de kinesiska köparna. Det är en helt ny situation på vinmarknaden, säger Johan Magnusson.

I vinbranschen tror man nu att de höga priserna på Bordeaux toppviner på sikt kommer att smitta av sig på vinerna från de lägre klassificerade egendomarna.

– När primörförsäljningen i Bordeaux startar nästa vecka för årgång 2010, tror man att det är de lägre klassificerade slotten som kommer få de största prisökningarna. Jag tror inte de blir billigare än 2009. Vi får vänja oss vid att viner från till exempel Lynch Bages, Montrose och Pichon Longeville kommer att kosta 2 000–3 000 kronor flaskan, från nivåer i dag runt 1 000–1 500 kronor flaskan, säger Johan Magnusson.

Men en allt större övre medelklass börjar också få smak för vin. Den gruppen består i dag av uppskattningsvis av 34 miljoner potentiella vinkonsumenter, och som 2025 beräknas vara 82 miljoner, enligt beräkningar som gjorts av det brittiska analysföretaget Wine Intelligence. Men alla har inte möjlighet att dricka toppviner. Här får drycker av mer modest standard fylla glasen. Det märks också i exportsiffrorna. Mellan 2009 och 2010 ökade den franska vinexporten till Kina med 57 procent i volym. Det ska jämföras med exporten till resten av världen som samtidigt ökade med 6,3 procent, enligt Rabobank. Kina blir ett mynt med två sidor, en enorm marknad om priserna är rätt.

Kina producerar också sitt eget vin. De har mycket att lära, men har höga ambitioner och importerar kunnande även på vinområdet. Bland de rikaste kineserna har det blivit status att köpa vingård, framför allt i Shandongprovinsen, 30 mil norr om Shanghai, där majoriteten av de viktigaste, både utländska och inhemska, producenterna har vingårdar. Arealen där är fortfarande blygsam, runt 40 000 hektar.

– I dag är det kineserna som driver upp priserna på vingårdarna och de har konkurrerat ut koreaner och ryssar som tidigare varit stora köpare, säger Frédéric Cho.

Enligt beräkningar av OIV, The International Organisation of Vine and Wine, hade Kina 490 000 hektar i vinodling 2010. Sannolikt lever majoriteten av den odlingen i dag inte upp till internationell standard. De få viner från Kina som når Europa imponerar inte när det gäller kvalitet. Men utvecklingen kan antas gå fort även här. Både vinrankor, teknik och kunnande exporteras i snabb takt från bland annat Frankrike. Ingen av de största och viktigaste aktörerna vill, eller vågar, missa tåget när ett nytt vinlandskap ska formas. Bland annat Chateau Lafite är sedan 2009 etablerat i Shandongprovinsen tillsammans med Kinas största statliga investmentbolag, CITIC. Också champagnehuset Moët-Hennessy har köpt vinmark i Kina tillsammans med ett statligt ägt bolag. De är bara några av dem som redan är på plats och fler kommer följa.

Kina som vinland är ännu i sin linda. 90 procent av vinkonsumtionen består fortfarande av inhemskt producerat vin, vilket säger en del om potentialen. En inte allt för vågad gissning är att vi kommer att snurra kinesiskt vin i glasen inom en snar framtid. Åtminstone betydligt oftare än i dag. Det är inte förvånande att fransmännen känner en viss oro.

Fakta | Vin

GEOGRAFI De flesta av världens vinodlingar ligger i två bälten mellan 30:e och 50:e breddgraden. Till bältet på det norra halvklotet hör bland annat Mellan- och Sydeuropa, Nordafrika, Kalifornien och Kina. På det södra halvklotet omfattas Sydafrika, södra Australien, Nya Zeeland och mitten av Chile och Argentina.

TEMPERATUR För att druvorna ska mogna måste dygnsmedeltemperaturen vara minst 10 grader, det krävs mellan 500 och 750 mm nederbörd per år och 1 500 soltimmar per växt­säsong. I heta områden blir druvorna mycket söta med låg fruktsyra. Omvänt blir druvor i svala områden inte lika söta. Blå druvor kräver mer värme och solljus – det förklarar varför Tyskland nästan bara gör vita viner, på gröna druvor.

FRANKOFILER Majoriteten av vinerna från Bordeaux stannar i Frankrike. 60 procent dricks av fransmännen själva. 5 procent exporteras till Kina.

8:E PLATS Kina är i dag den 8:e största vinmarknaden i volym i världen. 864 miljoner flaskor säljs årligen. USA är störst med en försäljning på 3,6 miljarder flaskor varje år, följt av Italien.

Källor: Systembolaget, Wine Intelligence, CIVB