Klimatsmart klassresenär

Text:

Bild: Ekobohome

En bambuskog med sina raka, tätt stående ljusgröna stammar påminner nästan om någonting från planeten Pandora, den frodiga låtsasvärld som i sci-fi-filmen »Avatar« hotas av människornas exploatering. Men till skillnad från den sårbara skogen i sagans värld är bambun en gröda som kan beskäras och användas utan vidare dåligt samvete, enligt förespråkarna.

I jakten på miljövänliga material har nämligen bambun skjutit upp som en slags frälsare. Från att en gång i tiden ha betraktats som den fattiges virke går det nu att köpa alltifrån stekspadar, tallrikar, pottor och cyklar till datorer, kläder och hus – helt eller delvis tillverkade av bambu.

Fördelarna är onekligen många: den träiga mosobambun – arten som oftast används i de här sammanhangen och som härstammar från Kina och Taiwan – växer snabbt och kan bli närmare 30 meter hög på bara några år. Den kräver inga bekämpningsmedel, inget konstgödsel och relativt lite vatten samtidigt som den upptar mer koldioxid och släpper ut mer syre än andra växter. Inte konstigt att miljövännernas hjärtan börjar bulta.

Bara i Kina omsätter bambusektorn runt 160 miljarder kronor årligen, men som så ofta när efterfrågan på en råvara ökar medföljer problem. Globalt hotas vilda bambusorter av oförsiktig skövling, liksom de djur som lever av gräsväxterna. Och även då avverkningen sker ansvarsfullt är tillverkningen av exempelvis bambutextilier kemikalieintensiv. För konsumenten gäller det alltså att titta på ursprung och produktionsprocesser.

Trots invändningarna framhålls bambun fortsatt som en framtidsgröda, och när bambuexperter i september samlades till World Bamboo Congress i Korea diskuterades till och med hur den kan spela en nyckelroll för att tackla klimatförändringarna.

Fakta | Vi gillar också bambu

Jättepandan. Ägnar uppemot tolv timmar per dag åt att leta efter och äta mellan 10 och 20 kilo bambuskott per dag. Lever i Kina.

Lemuren. Halvmakier, eller bambulemurer, samt arten stor bambulemur lever i skogarna på Madagaskar. Arterna är utrotningshotade till följd av skogsavverkningen på ön.

Gorillan. Lever i Afrika och håller sig, med undantag för insekter, till en vegetarisk kost bestående av stjälkar, bambuskott och frukt.