Ny kolonialism

När solen börjat värma och fåglarna kvittrar inser stadsborna att inga knoppar brister i asfalterade gatuhörn. Längtan efter landet har blivit allt större bland lägenhetsinnehavarna, men helst ska det vara landet med en dumplingsrestaurang i närheten. En kolonilott alltså.

I såväl Göteborg som Malmö och Mellerud planeras flera nya kolonilottsområden för att möta den ökande efterfrågan. Och det behövs. I Malmö finns för tillfället 1 500 platser som 500 personer står i kö för att få påta i. I Göteborg finns inte samma kösystem, utan de säljs efter marknadspriser, vilka har stigit.

Framför allt syns intresset för en egen täppa bland unga och familjer som precis fått barn. Trenden hör samman med den ekologiska, hemmapysslande vågen som tidigare haft sitt uttryck i surdegar och pelargonfyllda fönster. Innehavaren av en kolonilott kan ta hobbyn ett steg längre, med egenodlade grönsaker på middagsbordet.

Framför allt är det ätbara växter som är populära att odla. Potatis, rödbetor och morötter. Men också andra, inte så traditionellt svenska grönsaker, har börjat gro tack vare den blandning av människor som vanligtvis samlas i koloniföreningarna. Färska kryddor, grönsaker för thailändsk matlagning och persikoträd har blivit stora.

Förutom kolonilotter satsar kommuner också på andra lösningar för att möta odlingssuget. Göteborg anlägger stadsodlingar och i Malmö finns exempelvis en temaodling för vin.

I Stockholm gäller det att vara ute i tid för att anmäla sitt intresse för en kolonilott. För en liten stuga i innerstaden ligger kötiden på ungefär 15 år. Så som ordföranden för Föreningen Storstockholms koloniträdgårdar, Catharina Tarras-Wahlberg, säger:

– De unga som söker en kolonilott hinner förstås bli gamla innan de får en.