Så farlig är älgen

»Han var helt täckt av fruset och levrat blod, hans öra var söndertrasat, käken spräckt.«

»Vi trodde det var jordbävning.«

»Han är riktigt ilsken, fräser som ett vilddjur och går till attack.«

»Jag skrek och vrålade. Det sista jag minns är när han var tre meter från mig.«

»Det var som om den dansade krigsdans.«

Skärrade vittnesmål från björnattacker? Mardrömsscener från möten med varg eller någon annan av skogens blodtörstiga bestar? Nej, ett axplock citat från svenskar som har stött på älg i skogen de senaste åren.

Ja, älgen. Skogens konung. Symbolen för självaste Sverige. Ett fredligt, växt­ätande kramdjur. Eller?

De senaste veckorna har tidningarna rapporterat om flera incidenter med aggressiva älgar runt om i landet. Ett axplock: Utanför Gnesta sprider en aggressiv älgko skräck bland de boende. En av bygdens invånare berättar att han försöker skydda sig med snöskyffeln, men far »som en vante« när älgen går till attack.

I Hökarängen utanför Stockholm tar sig en älg in på en skolgård. Eleverna får gömma sig inomhus medan älgen avlivas, efter att ha gjort utfall mot de poliser som kallats till platsen.

I en låg- och mellanstadieskola i Borås upptäcker personalen en krossad ruta. Polisens utredare hittar urin och märkliga hårrester på golvet, och kommer slutligen fram till att en älg har tagit sig in i lokalerna.

Och i Söderhamn tar en älg livet av sig genom att hoppa från en åtta meter hög byggnad, efter att ha förirrat sig upp i parkeringshuset ovanför det lokala postkontoret.

Sveriges 300 000 älgar brukar inte göra mycket väsen av sig så här års. Det är en annan sak under brunstperioden i september och oktober, eller när korna stöter bort fjolårskalvarna i maj och juni, eller när de blir berusade på jäst fallfrukt. Då är älgarna extra lättirriterade. Experterna skyller de senaste händelserna på kylan.

– De där incidenterna orsakas antagligen av den bistra vintern. Just nu är det väldigt, väldigt mycket snö. Jag skulle tro att de söker efter mat, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

I september 2008 hittades en 63-årig kvinna död vid en insjö i småländska Lofta­hammar. Dödsorsaken fastställdes till krosskada i bröstkorgen. Strax därefter anhölls och häktades kvinnans 69-årige man misstänkt för mord. Det dröjde mer än ett år innan en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå kom till en annan, helt sensationell slutsats. Analyser av kvinnans kläder visade spår av både saliv och hår från en älg. Professor Göran Ericsson och hans kollegor löste den världsunika mordgåtan. Mitt i arbetet konstaterade en av labbteknikerna att hon aldrig haft så hög puls på jobbet.

– En aggressiv älg utsöndrar mycket saliv, så DNA-analysen av kläderna gav oss den sista pusselbiten vi behövde. Vi var väldigt förvånade över det kraftiga våldet, men inte att älgen kunde vara våldsam. De är ju väldigt starka djur, säger Göran Ericsson.

Hur farlig är då den skandinaviska älgen – egentligen? Inte alls, menar de flesta bedömare. Inte om man jämför den med den betydligt mer aggressiva nordamerikanska älgen, i alla fall. Och definitivt inte om man tänker på populationen. Det händer förvånansvärt få olyckor med tanke på hur många älgar som vistas i de svenska skogarna.

– De är så stora, snälla och tama, nästan magiska på något vis. Jag har jobbat med både hästar och kor – och de är mycket värre, säger Lena Landshammar på Moose Garden, en djurpark några mil utanför Östersund som presenterar sin verksamhet med parollen »Älgkontakt av tredje graden«.

Men älgen är förstås ett ganska respektingivande djur. En älg väger flera hundra kilo, har hårda klövar och kan springa upp till 60 kilometer i timmen. Den orsakar mängder av trafikolyckor – 5 761 stycken år 2009, jämfört med 47 stycken för övriga rovdjur – och kan ställa till med stor skada.

Ändå är vi svenskar inte alls rädda för skogens konung. En pinfärsk undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att nästan varannan svensk är rädd för att möta björn i skogen. En fjärdel är rädda för vargen, medan bara var tionde svensk är rädd för att möta älg. Sett till antalet incidenter – det finnas cirka 3 000 björnar i landet och ingen har attackerats av varg i Sverige sedan 1821 – borde statistiken kanske se annorlunda ut.

Älgforskaren Wiebke Neumann, som precis har påbörjat en studie om hur älgen påverkas av mänsklig bebyggelse, konstaterar att det byggs alltmer. Snart finns det knappt något helt ostört område kvar i Skandinavien.

– Vi människor har stort inflytande över älgens beteende. Vi bygger hus och kraftledningar och rör oss alltmer i skog och mark. Men älgen vill ha sitt avstånd, den gillar inte att bli stressad. Kommer den in i trädgårdslandet ska man inte klappa den. Det är ingen häst, det är ett vilt djur, säger hon.

Så varför är vi inte mer rädda?

En förklaring är det starka symbolvärdet. Älgen kan till och med vara det svenskaste vi har. En Sifo-undersökning visar att 63 procent av svenska folket anser att älgen är den symbol som bäst marknadsför Sverige. Motsvarande siffror för dalahästen och vargen är 31 respektive 2 procent. Souvenir­butikerna säljer vägskyltar, gosedjur och smycken gjorda av älgspillning för miljontals kronor varje år. När Aftonbladet genomförde en omröstning om vem som ska få pryda de nya svenska sedlarna och mynten kom älgen på andra plats, före Alfred Nobel, Olof Palme och kronprinsessparet. Och i veckan krävde Republikanska föreningen att de kungliga nunorna ska tas bort från alla sedlar och mynt – för att ersättas med älgen. Varför denna fascination?

– Svenskarna har ett flertusenårigt förhållande till älgen. Det syns redan på hällristningarna. Älgens lugna ansikte uttrycker trygghet, vilket appellerar till barn. Det kan vara en förklaring, säger Torsten Blomquist, författare till boken »Älskade älgar«.

Andra har ännu enklare förklaringar. »Det är helt enkelt skogens konung nummer ett«, svarar Thorbjörn Holmlund på frågan om varför han vill bygga en 45 meter hög älg på ett avlägset, vindpinat berg i Västerbotten. Träbygget Stoorn kommer att bli världens största älg, med plats för både restaurang och konsertsal. En storslagen manifestation av svenskens kärlek till älgen.

Vi både gläds och imponeras av det stora majestätiska djuret. Det gör vi rätt i. Men en större dos försiktighet hade kanske inte skadat.

Fakta | Älgen

Älgen är det största djuret i de svenska skogarna. En fullvuxen älg kan väga 200–550 kg och mäta upp till två meter i mankhöjd. Formen och storleken på hanens horn signalerar status och styrka. Älgen är en växtätare. Det finns cirka 300 000–400 000 älgar i Sverige. Ungefär en tredjedel av dem skjuts i älgjakten varje höst. Det finns älg i hela Sverige, förutom på Gotland.

5 761 älgolyckor i trafiken inträffade 2009. Samma år inträffade endast 47 viltolyckor med rovdjur - till exempel björn, varg och vildsvin.