Uppnosat

Hunden gav sig inte. Envist luktade kvinnans hund under lång tid på ett särskilt ställe på hennes ben. Efter ett tag upptäckte hon en hudförändring på samma ställe – det visade sig vara hudcancer. Efter att man tagit bort det slutade hunden lukta på benet.

Det är Hirsch Koyi, överläkare vid lungenheten på Gävle sjukhus, som berättar om kvinnan vars hund luktade till sig sjukdom. Hirsch Koyi är en av initiativtagarna till ett forskningsprojekt där man använder hundars luktsinne för att upptäcka lungcancersjuka. Enligt honom har man känt till att hundar kan upptäcka cancer hos människor sedan minst trettio år tillbaka.

Projektet går ut på att hundarna får lukta på utandningsluften från olika personer. De lär sig sedan att reagera på de patienter som har lungcancer med hjälp av ett belöningssystem. Anledningen till att man arbetar med lungcancer är att den etablerade metoden oftast upptäcker cancern i ett för sent skede. Hundarna däremot kan upptäcka den i tid så att behandling kan sättas in.

Utöver att känna igen cancer ska hundarna också lära sig att fastställa exakt vilken sorts cancer patienten lider av. Liknande undersökningar har gjorts i Tyskland på lung- och hudcancer och i Japan där hundarna nyligen med 88 procents säkerhet kunde avgöra vilka patienter som led av tjocktarmscancer. I Holland pågår för närvarande experiment med prostatacancer. Metoderna skiljer sig dock ofta åt länderna emellan och det är därför svårt att jämföra studieresultaten. Även Hirsch Koyi planerar ett projekt där hundarna ska lära sig att upptäcka prostatacancer genom att lukta på urinprover.

Också när det gäller andra sjukdomar kan hundläkare tillkallas. Lennart Wetter­holm från Hundcampus, som även är inblandad i lungcancerprojektet, berättar om experiment där man har lärt hundar att reagera på diabetes.

– När blodsockerhalten faller för lågt märker hunden det bara av att sitta intill personen och kan larma i tid. Detsamma gäller för epilepsi där hundar på lukten kan förutse ett anfall i förväg.

Hundarnas känsliga luktsinne används redan i bomb- och narkotikasökning samt minröjning och är ofta långt effektivare än tekniska metoder.

– Först lär vi hundarna att känna igen en lukt. Sedan får vi dem att känna igen allt mindre mängder av lukten tills det rör sig om oändligt små doser. Det skulle ingen teknik lyckas med, säger Lennart Wetterholm.

Det är hundarnas receptorer som kan reagera på minimala doser av olika molekyl­konstellationer, exempelvis cancer­molekyler.

Men hundarna är inte ensamma om att användas inom sjukvården. Även hästar och katter används redan i vårdsyfte. Enligt Gunilla Silfverberg, professor i vårdetik på Ersta Sköndal högskola, känner man till hästarnas läkande förmåga sedan sextio år tillbaka.

– Det var på femtiotalet som man upptäckte att ridning hade positiva effekter på poliodrabbade.

Sedan dess har man bland annat kunnat visa på hästens terapeutiska betydelse för flickor som utsatts för sexuella övergrepp och ridningens inverkan på stroke-patienter.

I dag finns omkring 120 anläggningar där man använder »hästterapeuter« i Sverige.

– Vi har också specialtränat hundar som hjälper till i demensvården. I ett fall fick hunden en dement kvinna som tappat talförmågan att börja tala igen, säger Gunilla Silfverberg.

Men än så länge har de doftkänsliga hundarna inte använts annat än i experiment inom den reguljära vården, mycket på grund av en påtaglig skepsis hos många inför djur, menar Lennart Wetterholm.

– Engelsmännen gjorde framgångsrika försök för ett par år sedan. När de sett resultaten sa de att nu gäller det bara att bygga en nos som kan upptäcka det här, fastän de hade hundarna. Det tycker jag är sorgligt.

Lennart Wetterholm berättar även om när han var i Västsahara för att röja ­minor. Då användes både metalldetektorer och hundar, men när de stötte på gamla italienska minor utan metall i fortsatte de andra att använda detektorerna trots att de inte fungerade.

– Vi människor har en enorm tilltro till teknik och väljer alltid en apparat om det alternativet finns, säger han.

Men de här attityderna håller nu på att förändras, framför allt i Sverige där man ligger i framkant.

Hirsch Koyi, vars projekt befinner sig i fas två av fyra, säger att om allt går enligt planerna kommer hundarna att börja användas inom cancervården från och med 2015. Det skulle Sverige förmodligen vara först i världen med.