Var är jag?

»Du är här.« En av de vanligaste fraserna på enkla kartor och informationstavlor. En nödvändig upplysning förstås. För att kunna använda kartan behöver vi först lokalisera oss själva.

Men frasen säger också något om en annan, äldre funktion hos kartan.

Från 25 000 kilometers höjd vänder sig en virtuell kamera mot ett svart klot svävande i rymden. Samtidigt som kameran kryper närmare träffar solens strålar klotets yta, och fram träder jorden.

Det är en ikonisk bild av vår planet, och den dyker upp varje gång man öppnar sökföretaget Googles program Google Earth. Fram till 1972, då Apollo 17 tog den första bilden av jorden från rymden, var det här en bild som mänskligheten bara kunde föreställa sig. Med mätningar, med sin fantasi och med kartor.

Länge hade de kartor som ritades över världen främst en existentiell uppgift. De var starkt kulturellt och ideologiskt färgade och öppnar i dag för fantastiska insikter om olika kulturers uppfattning om omvärlden, ofta utifrån ett perspektiv där den kartritande kulturen själv utgjorde mittpunkten.

Om man i den svenskspråkiga versionen av Google Earth fortsätter att zooma in mot jordens yta försvinner Europa i nedre bildkanten, nordpolen försvinner i övre, och allt fokus riktas mot Sverige. Slutligen landar markören i Jämtlands södra skogar, i det som är Sveriges geografiska mittpunkt.

Du är här.

Jerry Brotton är professor i renässansstudier och expert på kartografi vid Queen Mary University of London.

Han har nyligen gett ut boken »A History of the World in Twelve Maps«. I den diskuterar han världskartornas roll i historien, från den första, kända kartan över världen, en över 2 500 år gammal lertavla från Babylonien, till dagens digitala kartor på nätet.

– Kartan har alltid varit ett sätt för oss att centrera oss själva. Och även om kartor nu för tiden finns på nätet, och ser annorlunda ut, gör de exakt samma sak som den babyloniska världskartan. Det första vi gör när vi går in i till exempel Google Earth är att skriva in våra hemkoordinater och omedelbart ta oss dit vi är. Vi försöker förstå oss själva genom kartan, och det är något som kartor alltid har gjort, säger Jerry Brotton.

Vad som verkligen har förändrats är i vilken omfattning kartor används. Sedan internets publika genombrott i mitten av 1990-talet har kartan blivit ett allt viktigare verktyg. Till en början skulle internet göra oss oberoende av geografiska platser. Det pratades om slutet för geografin och avståndets död.

Men så kom de smarta telefonerna, nätet blev mobilt, och plötsligt blev geografin mer betydelsefull än någonsin.

Kartan har nu intagit en central roll i kampen om användarna på nätet.

Enligt Jerry Brotton har över 30 procent av alla sökningar som i dag görs i Google en geografisk anknytning.

Google, som har blivit den största aktören inom kartor på nätet, före konkurrenterna Nokia och Apple, vill själva inte kommentera uppgiften. Men i ett mail skriver företagets nordiska kommunikationschef, Emma Stjernlöf, att »kartor är en allt viktigare del i vad vi är intresserade av. Kombinerat med att vi allt mer använder smartphones som accesspunkt till internet och för att söka, gör att var vi befinner oss blir allt mer relevant.«

Någon som har märkt av den här utvecklingen är Peter Nyhlén, enhetschef på Lantmäteriets division för informationsförsörjning. Lantmäteriet är den svenska myndighet som ansvarar för geografisk information om Sverige. Mycket av den data som ligger till grund för karttjänsterna på nätet kommer från Lantmäteriet, eller från den sedan ett år tillbaka bolagiserade delen Metria.

– Det geografiska perspektivet finns överallt i dag. Fler och fler användare ser att geografisk information är viktig, och efterfrågan på vår data har paradoxalt nog bara ökat, säger Peter Nyhlén.

De flesta tänker sig kartan som ett lokaliseringsverktyg som tar en från punkt A till punkt B.

För den tyska författaren och formgivaren, Judith Schalansky, vars egensinniga kartbok »Atlas över avlägsna öar« ges ut på svenska i vinter, är kartor så mycket mer. De är litteratur. Men hon påstår också att varje karta utövar ett kolonialt våld. Så också hennes egna över de 50 öar som hon skriver om i sin bok.

– Det finns en kolonialism i att benämna något, att göra det till sitt eget, säger hon.

Uppvuxen i DDR med kartor som medel för statlig propaganda menar Judith Schalansky att varje karta är kulturellt präglad och rymmer en mer eller mindre uttalad ideologi.

– Ta bara titeln till min egen bok. Den fastlår ett fastlandsperspektiv. »Atlas över avlägsna öar«. Vem säger att de är avlägsna?

Alla kartor ljuger. Det är något av det första en kartritare får lära sig.

När Apple lanserade sina egna kartor i september för att ta upp kampen med Google blev den devisen nästan övertydlig. Göteborg var plötsligt raderat från jordens yta, en irländsk gård blev en flygplats och norska staden Leknes hamnade i havet. Vd:n Tim Cook fick be om ursäkt och hänvisa användarna till bättre kalibrerade konkurrenter.

Men enligt Jerry Brotton, professor i renässansstudier och expert på kartografi, spelar det ingen roll hur exakta koordinater man än har för till exempel en stad. En karta måste ändå alltid välja vad den ska  visa och vad den ska välja bort och kan aldrig vara en komplett representation av jorden.

– Vi vet numera att kartor inte kan vara transparenta, objektiva och neutrala. Vi har varit med om 1800-talet med dess imperialistiska historia, vi har varit med om hur kartor användes som propaganda av både nazisterna och de allierade och under kalla kriget. Vi vet att kartor alltid kan vara instrument för partiska representationer av särskilda ideologier. Och samtidigt är detta något vi nästan helt ignorerar, och tror att kartorna på nätet är transparenta, neutrala och objektiva.

Han förklarar paradoxen:

– Vi vill att en karta ska vara objektiv. Vi vill tro att vår värld är sådan som vi ser den, att det är korrekt och riktigt. Det är så vi fungerar.

Om alla kartor reflekterar den kultur från vilken de härstammar, vad säger då de digitala karttjänsterna om vår kultur? I de senaste versionerna av Googles kartapplikation för mobiltelefoner finns kartor över våningsplan på bland annat Åhléns och Ikea. Kuddarna till höger, kök en trappa ner.

– Företag som Google och Apple har gjort kartor till något att tjäna pengar på. Vad kartorna på nätet bjuder in dig till är inte att förstå världen bättre inom en global, internationell och kosmopolitisk kontext. De vill att du ska hitta saker nära dig, och visa dig shoppingmöjligheter, hotell och restauranger, säger Jerry Brotton, som också är bekymrad över hur ett fåtal stora företag blir så dominerande på området.

Peter Nyhlén på Lantmäteriet är däremot mer optimistisk över utvecklingen.

– När Google först dök upp som en allvarlig aktör, jag tror det var någon gång kring 2004–2005, då hade vi väldigt många diskussioner om hur det skulle gå för vår verksamhet. Det fanns två läger. Några trodde det var end of the line, andra att det kunde vara bra. I dag känner de flesta i branschen att det inneburit ett lyft i och med att kartans betydelse blivit så enormt påtaglig.

Jerry Brotton tror att mänskligheten i framtiden kommer att stå lika frågande inför dagens digitala kartor som vi i dag står inför äldre tiders lertavlor med obegripliga cirklar och trianglar.

– Hur kommer det att se ut om bara tio år? Det är väldigt oklart, säger Jerry Brotton.

Fakta | Miljarder in i nytt navigeringssystem 

EU har satsat tio miljarder euro på att utveckla ett eget globalt navigeringssystem, Galileo. Systemet består av 30 satelliter placerade på ungefär 20 000 kilometers höjd, vilket ger en mer exakt positionering än gps-systemet – ner till en meters precision. Galileo beräknas vara fullt utbyggt 2018.